Sant dar skrivande man gor for att slippa annat

(Ja, det ar nastan samma som resdagboken, tankte att jag kunde publicera det dar ocksa nar jag val fick ett skrivflow ;))
Jag ar tillbaka i verkigheten och i skolan, och borde egentligen forbereda lektion for imorgon. Men jag har ju lang tid pa mig.. Tralallallala! :P Det ar den har typen av tankar som gor att jag far sitta och sista minuten-forbereda for sent pa kvallarna, i panik over att jag inte vet hur man undervisar. Till exempel: Imorgon har jag M3/10. Det innebar att dom gar i klassen som motsvaras av ungefar nian i sverige tror jag. /10 betyder att det ar den klass i den arskursen som antingen ar minst studiemotiverade, eller som kan minst bara. Jag har i alla fall fatt ett hafdte med forslag pa vad lektionen kan handla om. Men vad ska jag gora av det?! 40 ointresserade elever (jag har inte haft den klassen forut sa jag vet iofs inte, men jag kan ju anta, generellt sa ar /1 den mest intresserasde klassen) som inte forstar sarskilt avancerade instruktioner till avancerade ovningar. Sa det maste vara enkelt, men helst inte sa trist anda! Jag langtar verkligen till nar jag far koll pa det har med lektionerna, som det ar nu vet jag inte vad jag ska forvanta mig av en klass. Hur mycket respons far jag, hur mycket av lektionen kan jag bygga pa kommunikation med eleverna och hur mycket maste jag mala pa sjalv? Men mycket malande funkar inte heller. Och hur lange kan jag dra ut pa allt?

Jaja, det borde bli lattare och lattare, har ju anda typ 70 lektioner pa mig innan jag aker hem.

Det kanns trist att M har lamnat organisationen och akt till Kambodja, dar forsvann min klagomur! Men skont for honom att slippa den konstiga familjen som istallet for att traffa honom en sista gang och fa ett bra avslut borjade sprida ut logner over hela staden om att honom och hans kompisar. Typ att han hade blivit utkastad ur organisationen, att hans lararkompisar hade tagit ut honom pa "daligheter" nar vardfarfarn hade dott. Kompisarna fick ett ordentligt samtal med rektorn sen, larare kan inte syssla med "daligheter"! I sjalva verket var M i Chiang Mai nar vardfarfarn dog, sa det var inte det minsta sant.. :S

Men ar i alla fall glad over nya AFSkontakter, idag fick jag till och med ett mail med "I really love talking to you", wheey, smicker ar roligt.

Ikvall ska jag pa overraskningsfodelsedagsfest, det blir roligt. Fast annu en anledning till varfor jag borde ta tag i min lektionsplan nu, borde verkligen ga.

Det ar typ bara tva manader kvar tills jag aker hem nu! Men det ar okej att vara har, saknaden har inte varit lika extrem sen Koh Chang, och jag har mer saker som kan liknas vid ett liv har nu. Men jag maste medge att det blir lite skont att komma hem ocksa, att allt kan vara sa naturligt och sjalvklart, man forstar vad folk menar (och det handlar inte bara om spraket, hela kommunikationsgrejen ar sa annorlunda), traffa alla... Fast jag ar glad att jag akte hit, har lart mig mer an jag faktiskt trodde jag skulle gora, men jag kanner mig nojd nu. Fast jag antar att nar det val blir dags att aka hem har jag fatt san koll pa allt sa att det bara kanns sorgligt att lamna.. :P

Nej, nu maste jag ha disciplin! Men det ar sa mycket roligare att skriva har nar man har nagot jobbigare som vantar.. Saknar lite ordentliga matteuppgifter istallet for det har nar jag maste vara kreativ hela tiden :P