Jag var så otroligt laddad förut, för allt möjligt. Berodde nog mest på att jag och J har en plan som vi ska genomföra tillsammans, och bara tanken på det gjorde att jag kände mig så laddad att jag tömde torkskåpet, hängde tvätt, la i ny tvätt och plockade lite i rummet, alltså såna grejer som jag nästan aldrig orkar annars. Fast jag har försökt få lust att plocka i rummet hela sommaren. Men det finns ju s många andra roligare saker att göra. Men nu var det bra i alla fall. Nu är energin lite borta. Fast nåt som är bra är att jag har fåt veta en sak som ger mig lite mer hopp inför hösten. Fast jag borde inte ha fått veta det egentligen.
Idag har jag prickat av några sommarsaker med J. Blåbärsplockning och bad, det är bra :) Jobb imorgon, känns också bra. Men ändå är jag inte på sånt strålande humör man kan tro, man kan undra varför...
I'm so sick
Infected with were I live
Let me live without this
Empty bliss,
Selfishness
I'm so sick
I'm so sick
Tack M för musiktips! :)
Är lite på sånt humör, fast inte ordagrant. Bara känslan.
måndag 30 juli 2007
söndag 29 juli 2007
Att jobba eller vara ledig, det är frågan
Vaknade i morse av att mamma kom in med telefonen i handen.
"Jag vet inte vem det är, så låt som om du inte sov!"
"Hej det är Nora" sa jag med den piggaste röst jag kunde få fram då.
"Hej, det är från bemanningen, vi har kris på Bruksgården 1, kan du komma och jobba?"
"Tja, när skulle det vara då?" med en röst som inte längre ansträngde sig för att vara pigg
"Nu, hon som skulle ha jobbat skulle ha börjat för två timmar sen."
"Visst, jag kommer så fort jag kan."
Vad gör man inte för att visa sig villig att jobba för att kunna få mer jobb sen? Även om jag aldrig hade varit på avdelningen i fråga. Fem minuter senare ringer samma person igen.
"Hon som skulle ha kommit hade försovit sig, hon ringde nyss och sa att hon var påväg, men du får komma om du vill, men du behövs inte!"
Jag stannade hemma, så roligt är det inte att jobba, särskilt inte om man ska känna sig överflödig. Och så skulle jag ju träffa mina kusiner, och eftersom jag dom senaste åren inte har träffat dom mer än typ en dag/år, och jag jobbade hela dagen igår när dom också var här. Och med hela dagen menas mellan sju på morgonen och halv tio på kvällen, så jag hann inte ens se dom på dagen. Fast själva jobbandet var inte så farligt, och så hade jag ju en lång rast i mitten så jag hann träffa J och köpa billiga skor :)
Och innan dess var det ju exklassfest i fredags :) Det var kul, fast det var många som svek :P Närå, det är ju alltid svårt att få ihop alla, särskilt på sommaren så att alla kan, men halva exklassen var väl där eller nåt sånt. Det var skönt att det kändes som när vi slutade och inte som för ett år sen, var lite orolig där ett tag. Förlåt för att jag är taskig. Men det kändes faktiskt som om det fanns en risk, och risk säger jag för att nu känns sammanhållningen bättre, även om vissa kanske trivdes bättre för ett år sen än igår kväll, särskilt i början av kvällen.
Trodde inte det skulle kännas så konstigt att gå därifrån, fast jag hade pratat med A som tyckte det kändes konstigt, men det kändes faktiskt sorgligt att gå därifrån. Hade till och med lite nära till tårar där en kort (KORT!) stund, men det gick över när jag skulle försöka backa mig ut från min parkering utan att köra in i nån annans bil. Det gick.
Hm.. Mitt liv känns just nu som att antingen jobbar jag eller så blir det segisdagar. Då är jobbdagar att föredra. Fast just idag så var det ju kusinerna några timmar där som gjorde att det kanske var värt att vara ledig idag. Men annars så. Fast lagom är väl bäst, så är det väl med allt. Det är bara det att det vore bra om alla saker som händer, händer när jag är ledig, och att dom dagar när det inte händer nåt så lyckas jag pricka in jobb. Plus att det kunde få vara bra baddagar när jag är ledig.
"Jag vet inte vem det är, så låt som om du inte sov!"
"Hej det är Nora" sa jag med den piggaste röst jag kunde få fram då.
"Hej, det är från bemanningen, vi har kris på Bruksgården 1, kan du komma och jobba?"
"Tja, när skulle det vara då?" med en röst som inte längre ansträngde sig för att vara pigg
"Nu, hon som skulle ha jobbat skulle ha börjat för två timmar sen."
"Visst, jag kommer så fort jag kan."
Vad gör man inte för att visa sig villig att jobba för att kunna få mer jobb sen? Även om jag aldrig hade varit på avdelningen i fråga. Fem minuter senare ringer samma person igen.
"Hon som skulle ha kommit hade försovit sig, hon ringde nyss och sa att hon var påväg, men du får komma om du vill, men du behövs inte!"
Jag stannade hemma, så roligt är det inte att jobba, särskilt inte om man ska känna sig överflödig. Och så skulle jag ju träffa mina kusiner, och eftersom jag dom senaste åren inte har träffat dom mer än typ en dag/år, och jag jobbade hela dagen igår när dom också var här. Och med hela dagen menas mellan sju på morgonen och halv tio på kvällen, så jag hann inte ens se dom på dagen. Fast själva jobbandet var inte så farligt, och så hade jag ju en lång rast i mitten så jag hann träffa J och köpa billiga skor :)
Och innan dess var det ju exklassfest i fredags :) Det var kul, fast det var många som svek :P Närå, det är ju alltid svårt att få ihop alla, särskilt på sommaren så att alla kan, men halva exklassen var väl där eller nåt sånt. Det var skönt att det kändes som när vi slutade och inte som för ett år sen, var lite orolig där ett tag. Förlåt för att jag är taskig. Men det kändes faktiskt som om det fanns en risk, och risk säger jag för att nu känns sammanhållningen bättre, även om vissa kanske trivdes bättre för ett år sen än igår kväll, särskilt i början av kvällen.
Trodde inte det skulle kännas så konstigt att gå därifrån, fast jag hade pratat med A som tyckte det kändes konstigt, men det kändes faktiskt sorgligt att gå därifrån. Hade till och med lite nära till tårar där en kort (KORT!) stund, men det gick över när jag skulle försöka backa mig ut från min parkering utan att köra in i nån annans bil. Det gick.
Hm.. Mitt liv känns just nu som att antingen jobbar jag eller så blir det segisdagar. Då är jobbdagar att föredra. Fast just idag så var det ju kusinerna några timmar där som gjorde att det kanske var värt att vara ledig idag. Men annars så. Fast lagom är väl bäst, så är det väl med allt. Det är bara det att det vore bra om alla saker som händer, händer när jag är ledig, och att dom dagar när det inte händer nåt så lyckas jag pricka in jobb. Plus att det kunde få vara bra baddagar när jag är ledig.
tisdag 24 juli 2007
Politiskt okorrekta kvällen?
Nu var det ett tag sen jag var här. Jag har ju blivit seriös och jobbat mycket, då hinner man ju inte med sånt trams som bloggar, haha :P Närå, men jag har jobbat mycket, och sen varit hos mormor och morfar, så jag har inte haft så mycket tid. Och så kom ju Harry Potter i lördags, så sen dess har jag haft fullt upp med att läsa ut den innan nån hann säga hur det gick eller vad som hände. Jag klarade mig nästan, men när jag hade några kapitel kvar fick jag höra en viktig detalj hur boken skulle sluta. Tydligen så hade dom visat en bild på sista sidan på dom franska nyheterna, hur dum får man vara?! Fransmannen som bor i vårt hus i veckan sa att det inte gjorde nåt, för typ ingen kunde engelska i Frankrike, men det gjorde ju han, så han berättade för mig. Men det var spännande ändå, jag litade inte på att han hade rätt (han berättade bara detaljen först, och så fick jag höra hur han visste det sen). Boken var iaf bra, men hemsk stundtals. Vet inte om det kan kallas barnbok riktigt längre, men... Jo, kanske, men lite hemsk är den. Nu är den slut iaf, och har överlämnat boken till en spänd och förvantansfull K. :P
Jag känner att jag bara håvar in pengar. Det är väl kanske inte så mycket om man jämför med många andra som jobbar hela sommaren eller 100% eller jobbar med massa ob hela tiden, men för mig, som är van vid studiebidrag på 100 kronor i månaden, plus nån gång kanske nån hundring extra för barnvaktning så känns det riktigt bra att skrapa ihop 600-700 kronor om dagen. Kanske mer, jag är inte säker på vad jag tjänar i timmen exakt. Och nu är det många sjuka, så den här veckan får jag jobba fem dagar istället för tre. Ojojoj. Nu blir jag rik. Kalla mig materialistisk, men jag är nog lite sån. Trodde dom flesta var sån, men tydligen inte. "Men, pengar, vad är det för bra med dom egentligen?" var det nån som sa (inte ordagrant, men typ) när jag försökte muntra upp för att familjen åkte till stockholm medan han skulle vara hemma och jobba. Då kände jag mig ytlig och som en dålig människa. Jag blir faktiskt glad av att få pengar. Eller i alla fall lättad, man behöver inte tänka lika mycket.
Men pengarna är inte den enda anledningen till att jag är glad att ha jobb. Jag trivs! Tanterna och gubbarna är så söta :P Och det är så skönt att få nån ordning på dagarna, och inte bara sega bort allt. Typ vakna halvsent, sega på halva dagen, komma på att man vill göra nåt men alla är på jobb eller har varit snabbare än en själv att hitta på nåt, och så är det lite ansträngande att dra ihop grejer. Och när man har gjort massa små, onödiga grejer så är det till slut kväll, och då kan man antingen sitta vid datorn eller titta på film med gott samvete. Och så är ännu en sommardag över. Då känns det bättre att åka iväg på morgonen, göra nåt vettigt, och sen faktiskt njuta av ledighet sen. Man gör nåt vettigt av dagen utan att behöva ta tag i det själv, och det är skönt :) Hoppas jag får jobba i höst också, jog tror jag kommer bli tokig annars av göralöshet.
Nu tänkte jag skriva nåt djupt och filosofiskt om grupper och roller, men det vill inte komma ut så bra som jag tänkte i torsdags (när datorn var upptagen när jag kom hem så jag inte hann skriva). Så jag nöjer mig med att säga att vissa roller kan man så bra, helt utantill och flytande, och det är skönt. När man vet vad som förväntas av en, och man har inga problem med det man ska göra, säga, tänka och tycka. Då gör det inget om det inte är dom närmsta kompisarna man ska träffa, kan man rollen så är det lugnt ändå. Det är skönt. Det låter som om jag inte har något eget jag, utan bara försöker passa in i roller, men så är det inte. Fast det gick inte att förklara med kvällens ord, som håller på att ta slut nu, så du får bara acceptera om det går.
Jag känner att jag bara håvar in pengar. Det är väl kanske inte så mycket om man jämför med många andra som jobbar hela sommaren eller 100% eller jobbar med massa ob hela tiden, men för mig, som är van vid studiebidrag på 100 kronor i månaden, plus nån gång kanske nån hundring extra för barnvaktning så känns det riktigt bra att skrapa ihop 600-700 kronor om dagen. Kanske mer, jag är inte säker på vad jag tjänar i timmen exakt. Och nu är det många sjuka, så den här veckan får jag jobba fem dagar istället för tre. Ojojoj. Nu blir jag rik. Kalla mig materialistisk, men jag är nog lite sån. Trodde dom flesta var sån, men tydligen inte. "Men, pengar, vad är det för bra med dom egentligen?" var det nån som sa (inte ordagrant, men typ) när jag försökte muntra upp för att familjen åkte till stockholm medan han skulle vara hemma och jobba. Då kände jag mig ytlig och som en dålig människa. Jag blir faktiskt glad av att få pengar. Eller i alla fall lättad, man behöver inte tänka lika mycket.
Men pengarna är inte den enda anledningen till att jag är glad att ha jobb. Jag trivs! Tanterna och gubbarna är så söta :P Och det är så skönt att få nån ordning på dagarna, och inte bara sega bort allt. Typ vakna halvsent, sega på halva dagen, komma på att man vill göra nåt men alla är på jobb eller har varit snabbare än en själv att hitta på nåt, och så är det lite ansträngande att dra ihop grejer. Och när man har gjort massa små, onödiga grejer så är det till slut kväll, och då kan man antingen sitta vid datorn eller titta på film med gott samvete. Och så är ännu en sommardag över. Då känns det bättre att åka iväg på morgonen, göra nåt vettigt, och sen faktiskt njuta av ledighet sen. Man gör nåt vettigt av dagen utan att behöva ta tag i det själv, och det är skönt :) Hoppas jag får jobba i höst också, jog tror jag kommer bli tokig annars av göralöshet.
Nu tänkte jag skriva nåt djupt och filosofiskt om grupper och roller, men det vill inte komma ut så bra som jag tänkte i torsdags (när datorn var upptagen när jag kom hem så jag inte hann skriva). Så jag nöjer mig med att säga att vissa roller kan man så bra, helt utantill och flytande, och det är skönt. När man vet vad som förväntas av en, och man har inga problem med det man ska göra, säga, tänka och tycka. Då gör det inget om det inte är dom närmsta kompisarna man ska träffa, kan man rollen så är det lugnt ändå. Det är skönt. Det låter som om jag inte har något eget jag, utan bara försöker passa in i roller, men så är det inte. Fast det gick inte att förklara med kvällens ord, som håller på att ta slut nu, så du får bara acceptera om det går.
måndag 16 juli 2007
Oblodig moderkaka som husdjur?
Ojoj, tittar på ett tv-program när dom gör kejsarsnitt för enäggsfyrlingar, oj vad mycket blod och kladd! Men alla kom ut levande iaf, det var bra. Och nu håller en läkare på att hålla i en moderkaka, den är ganska blodig och slemmig. Den påminner om en teväxt eller tedjur eller vad det nu var jag hade när jag var liten, fast djuret/växten var inte blodigt, bara genomskinligt och slemmigt. Nån som vet vad det kan tänkas ha varit för nåt?
Det blev ingen Hudiksvallsresa idag, det visade sig i sista stund att B&J fanns i sundsvall! Tack E! :) Det var ganska skönt att vi slapp åka på långresa, även om jag hade sett fram emot den, men det var så fint väder, så nu kunde vi åka och bada istället. Fast vi hann köpa glass också. Perfekt! :) Och billigt :P
Jag hade flyt idag på jobbet, en som skulle ha jobbat på "min" våning var sjuk, så nån från den våning jag egentligen skulle ha jobbat på idag var tvungen att flytta dit. Så jag fick komma tillbaka till dom jag känner! :) Jag var så lättad, och det kändes som om det flöt på ganska bra. Även om jag inte är säker på om jag gjorde allting rätt. Men men, jag lär väl mig mer allteftersom. Det mest skrämmande är på torsdag, då jobbar jag själv första halvtimmen på en ny våning :S Men det löser sig nog :)
Åh vad bra, fyrlingarna förlöstes på exakt rätt dag, hade dom fötts tidigare så hade nån kanske fått en hjärnskada, och hade dom fötts senare så hade nån förmodligen dött i livmodern. Tycker om lyckliga slut! :)
Det blev ingen Hudiksvallsresa idag, det visade sig i sista stund att B&J fanns i sundsvall! Tack E! :) Det var ganska skönt att vi slapp åka på långresa, även om jag hade sett fram emot den, men det var så fint väder, så nu kunde vi åka och bada istället. Fast vi hann köpa glass också. Perfekt! :) Och billigt :P
Jag hade flyt idag på jobbet, en som skulle ha jobbat på "min" våning var sjuk, så nån från den våning jag egentligen skulle ha jobbat på idag var tvungen att flytta dit. Så jag fick komma tillbaka till dom jag känner! :) Jag var så lättad, och det kändes som om det flöt på ganska bra. Även om jag inte är säker på om jag gjorde allting rätt. Men men, jag lär väl mig mer allteftersom. Det mest skrämmande är på torsdag, då jobbar jag själv första halvtimmen på en ny våning :S Men det löser sig nog :)
Åh vad bra, fyrlingarna förlöstes på exakt rätt dag, hade dom fötts tidigare så hade nån kanske fått en hjärnskada, och hade dom fötts senare så hade nån förmodligen dött i livmodern. Tycker om lyckliga slut! :)
lördag 14 juli 2007
Stackars lilla lurade flickan? Men som i alla fall kan vara trevlig mot en otrevlig.
Jag har upptäckt att jag lät jätteless i mitt förra inlägg. Känner att jag måste tona ner det lite. Det är inte så jobbigt när man väl är där, jag var bara på sånt lesshumör igårkväll. Men jag har egentligen inga ångestminnen från själva jobbtillfället. Och idag kändes det bättre, och jag tror det kommer göra det hela tiden. Så nu känns allt mycket mer hoppfullt, och det känns som om jag har fått tag på ett ganska bra jobb ändå :) Och jag tror att dom flesta fattar att jag inte kan ha stenkoll på allas olika behov när jag är ny, men diska är jag ju bra på, så det slipper dom andra. Och snart har jag lärt mig öppna ytterdörren när det ringer, haha :P
Känns som om jag inte har så jättemycket att skriva. När jag läser andras bloggar har dom så mycket att säga hela tiden, men jag känner att jag bara öser ut allt när jag är less. Eller glad. Nu är jag inte på nåt speciellt humör, så jag har inte så mycket att ösa ut.
Kanske ska berätta nåt. Hm. Idag blev jag, på sträckan mellan ungefär stadium och H&M, övertalad till att byta till abonemang från kontantkort. Jag gick med på det, och antingen är jag grundlurad eller så har jag gjort ett kap. Det lät för bra för att det inte skulle finnas en hake. Är jag grundlurad så får jag stå ut med det i 18 månader (alltså ett och ett halvt år!), eftersom min snälla övertalare var snabb med att föreslå att jag skulle skriva på för så länge. Jag hann liksom inte riktigt sätta mig in i det. Men har jag gjort ett kap är det bra, för då får inte telia ändra sina villkor, och då behöver jag inte betala för ett enda sms på ett och ett halvt år bland annat. Fast det är inte säkert att jag får det heller, för han försökte göra nåt specialgrejs åt mig, så jag skulle kunna utnyttja studenterbjudandet fast jag inte är en student. Lite sneaky det där.
Jag har kommit på att det känns bättre att känna att man är trevligare mot en viss person än den personen är mot en själv, än tvärtom. Konstig mening det där, men om man läser långsmat kanske det går att förstå. Då kan man tänka "Men jag är i alla fall trevligare mot henne/honom än vad hon/han är mot mig!" (gärna med lite snorkigt tonfall, men med stolthet i rösten över att man kan vara så trevlig). Det är kanske lite taskigt att tänka så, men det är bättre än att bara bli otrevlig tillbaka. I alla fall tycker jag det. Och efter ett tag kanske personen i fråga blir trevlig tillbaka, i alla fall kan man hoppas det. Och då kan man sluta upp med såna tankar.
Känns som om jag inte har så jättemycket att skriva. När jag läser andras bloggar har dom så mycket att säga hela tiden, men jag känner att jag bara öser ut allt när jag är less. Eller glad. Nu är jag inte på nåt speciellt humör, så jag har inte så mycket att ösa ut.
Kanske ska berätta nåt. Hm. Idag blev jag, på sträckan mellan ungefär stadium och H&M, övertalad till att byta till abonemang från kontantkort. Jag gick med på det, och antingen är jag grundlurad eller så har jag gjort ett kap. Det lät för bra för att det inte skulle finnas en hake. Är jag grundlurad så får jag stå ut med det i 18 månader (alltså ett och ett halvt år!), eftersom min snälla övertalare var snabb med att föreslå att jag skulle skriva på för så länge. Jag hann liksom inte riktigt sätta mig in i det. Men har jag gjort ett kap är det bra, för då får inte telia ändra sina villkor, och då behöver jag inte betala för ett enda sms på ett och ett halvt år bland annat. Fast det är inte säkert att jag får det heller, för han försökte göra nåt specialgrejs åt mig, så jag skulle kunna utnyttja studenterbjudandet fast jag inte är en student. Lite sneaky det där.
Jag har kommit på att det känns bättre att känna att man är trevligare mot en viss person än den personen är mot en själv, än tvärtom. Konstig mening det där, men om man läser långsmat kanske det går att förstå. Då kan man tänka "Men jag är i alla fall trevligare mot henne/honom än vad hon/han är mot mig!" (gärna med lite snorkigt tonfall, men med stolthet i rösten över att man kan vara så trevlig). Det är kanske lite taskigt att tänka så, men det är bättre än att bara bli otrevlig tillbaka. I alla fall tycker jag det. Och efter ett tag kanske personen i fråga blir trevlig tillbaka, i alla fall kan man hoppas det. Och då kan man sluta upp med såna tankar.
torsdag 12 juli 2007
Lite jobbless
Jag längtar tillbaka till skolan då jag visste vad jag skulle göra, och fick anstränga mig för att hinna. Det som har ersatt skolan=jobbet är precis tvärtom. Vill hitta nåt att göra, men känner mig inte alls säker på hur jag ska göra. Det var iaf mindre slötid idag än igår, tur att jag ska jobba dag sen också. Men jag förstår inte hur jag ska klara av att jobba själv efter bara en inskolningsdag till. Hur ska man hålla reda på alla, hur mycket hjälp dom behöver och vill ha, om dom ska ha mjölk eller socker eller båda eller inget i kaffet? Och dessutom på tre våningar? Jag har knappt lärt mig en våning än. Jag kunde få en till inskolningsdag om jag ville, men hur funkar det då med det pass som jag egentligen skulle jobba själv på? Vet inte... Men det är inte hemskt hela tiden. Jag är bra på att duka, DISKA, plocka undan, plocka ur diskmaskinen och svara när någon som "bara utnyttjar mig" (enligt annan personal) ropar på mig. Hallå, vi är ju till för dom! Och även om man inte behöver hjälp för att man har fysiska behov just då, så finns det ju det psykiska också! Sällskapssjuk, och inte ha någon att prata med som hör vad man säger, hur kul kan det vara? Hon med utnyttjingsmisstankarna går iaf på semester när jag börjar jobba på riktigt, så jag behöver förhoppningsvis inte få höra det nåt mer.
Ja, jag är lite less, men det blir nog bättre när jag har kommit in i det. Tur att jag kan dela mina tankar med nån som förstår precis och kan ge tips! TACK! :D Allting kändes mycket bättre dom 10 minutrarna eller vad det var, du ska veta att du är så värdefull!
Och jag vet att jag aldrig vill behöva bo på ett ålderdomshem...
Ja, jag är lite less, men det blir nog bättre när jag har kommit in i det. Tur att jag kan dela mina tankar med nån som förstår precis och kan ge tips! TACK! :D Allting kändes mycket bättre dom 10 minutrarna eller vad det var, du ska veta att du är så värdefull!
Och jag vet att jag aldrig vill behöva bo på ett ålderdomshem...
onsdag 11 juli 2007
Levande och lugnad
Jag lever. Och jag kräktes inte ens. Det var inte så farligt faktiskt. Men jag kände mig borta ganska ofta, och jag bara stod. Men så är det väl alltid på ett nytt jobb, vad vet jag. Jag är ju inte så erfaren på sånt. Men oj vad slappt det var! Vet inte hur många timmar vi bara satt, antingen på balkongen eller inne vid bordet. Och så skulle man dessutom ha 45 minuters rast till att göra ingenting på! Men dom 45 minutrarna var faktiskt ganska sköna, kunde sitta och läsa tidningen och sen halvsova i soffan. Men resten... ojojoj... När jag hade en timme kvar på min arbetstid så fanns det inget kvar att göra. Och dom andra som jobbade pratade i telefon. Tråktråk. Men hellre det än stressigt iofs. Och dom säger att det brukar vara mer att göra på förmiddagarna, och jag kommer bara jobba då. Tur.
Nåt som är lite förvirrande är att dom säger att jag ska jobba på tre olika våningar. Men jag hade fått för mig att jag bara skulle jobba på en våning, men jag kanske bara har missuppfattat. Typ att jag ska inskolas på en våning och jobba på alla. Men det känns lite svårt, hur ska jag veta vad alla på dom andra våningarna heter och ska skötas? Till och med min inskolare sa att hon tyckte att man nästan skulle behöva en inskolningsdag på varje våning då. Men jag vet inte hur det blir. Vet inte vem som vet vart jag ska jobba, men jag ska bara jobba på en dag innan min chef kommer tillbaka, och hon om nån måste ju veta. Och om det är tänkt att jag ska kunna jobba på olika våningar kan det ju inte vara hur svårt som helst, E vet ju att jag inte har jobbat förut, och hon borde veta hur lätt/svårt det är att hoppa mellan våningar.
Och nu måste jag försöka vänja mig vid att gå och lägga mig tidigt igen. Svårt. Särskilt just det att gå och lägga sig, tror jag kan sova ganska bra när jag väl ligger. Men vad är sängen mot lite musik och Kungen?
Nåt som är lite förvirrande är att dom säger att jag ska jobba på tre olika våningar. Men jag hade fått för mig att jag bara skulle jobba på en våning, men jag kanske bara har missuppfattat. Typ att jag ska inskolas på en våning och jobba på alla. Men det känns lite svårt, hur ska jag veta vad alla på dom andra våningarna heter och ska skötas? Till och med min inskolare sa att hon tyckte att man nästan skulle behöva en inskolningsdag på varje våning då. Men jag vet inte hur det blir. Vet inte vem som vet vart jag ska jobba, men jag ska bara jobba på en dag innan min chef kommer tillbaka, och hon om nån måste ju veta. Och om det är tänkt att jag ska kunna jobba på olika våningar kan det ju inte vara hur svårt som helst, E vet ju att jag inte har jobbat förut, och hon borde veta hur lätt/svårt det är att hoppa mellan våningar.
Och nu måste jag försöka vänja mig vid att gå och lägga mig tidigt igen. Svårt. Särskilt just det att gå och lägga sig, tror jag kan sova ganska bra när jag väl ligger. Men vad är sängen mot lite musik och Kungen?
tisdag 10 juli 2007
musikglädje, jobboro mm
jag har hittat ny musik! :D Älskar hennes röst! Och jag har till och med gått så långt att jag har köpt en skiva, jag vet inte när jag gjorde det sist. Till mig själv alltså. Det kan ha varit nån gång kanske i nian eller nåt sånt när jag fick ett presentkort på skivbutiken i julklapp. Så då hade jag ju inget annat val än att köpa en skiva, då var det mer att jag fick den. Och så köpte jag ju en skiva en gång för längesen, minns inte när, bara för att det var sån rea, den kostade 10 kr. Jag hade aldrig hört den musiekn innan, och jag tror jag kanske har lyssnat på den max en gång, inte ens det tror jag. Men det var kul i själva köpstunden :P Men nu har jag alltså köpt en skiva, för egna pengar, som jag planerar att lyssna på. Det känns stort. Nåt som bidrog till att jag verkligen slog till var nog att den var billig och jag upptäckte att jag var rikare än jag trodde. Tack stipendiepengar!
Min blogg är numera inte lika hemlig/anonym/oläst som förut. Så nu kan jag inte skriva vad som helst längre. Fast det gjorde jag inte innan heller, iaf inte som blev publicerat. Men bara jag inte börjar tänka på vad folk vill läsa istället för vad jag vill skriva så går det nog bra.
Jag är så nervös för imorgon, jag vill inte :P Tänk vad skönt det hade avrit att vara arbetslös och slipppa introduktionen, haha.. Men om jag inte hade haft nåt jobb så hade jag förmodligen varit påväg till jingi nu, och det hade varit jättekul! Särskilt eftersom jag fick caféjobbet där.. Men då hade jag å andra sidan varit fattig tills jag vet inte när, och då hade jag verkligen inte kunnat kosta på mig en skiva, så jobb är bra ändå. Och när jag väl har lärt mig vad jag ska göra och så så tror jg inte det blir så farligt, det är mest nu när jag inte vet vart jag ska gå för att träffa den som ska introducera mig, jag inte vet om jag får låna kläder eller om jag ska ha mina egna, jag inte vet vilka jag ska jobba med, jag inte vet hur det kommer att kännas och hur svårt det kommer att vara. Jag vet med andra ord inte så mycket. Men efter det här har jag erfarenhet! :D Och jag kan nåt "riktigt", inte bara plugga. Tror det hade känts lättare un inför jobbet om jag inte hade gett upp hoppet på det mellan intervjun och när min chef ringde. Jag hann liksom komma ner i "ähdetärnogingetförmigändåjagpassarnogintepåettålderdomshem"-träsket. men nu måste jag försöka peppa upp mig, men vet inte riktigt hur. Det känns som om jag kommer att dö eller kräkas av nervositet när jag går in genom Bruksgårdens dörr imorgon. Men imorgon kväll är första dagen över, och det är den som känns värst.
Och på måndag skka jag och J på roadtrip till Hudiksvall! :D Och vad finns där som inte finns i sundsvall kan man då fråga sig? Jo.... Ben and Jerrys! Oj vad nördigt slash bulimiskt, men jag skyller på att det är speciellla omständigheter som gör att vi blir tvugna att fara. Dessutom är det kul att köra bil, och så ska vi ladda med bra musik. Och snart har jag ju min nya skiva, så det är bra (leveranstid: 1-3 dygn) :) Och så skulle hon ladda med lite Tingsek, det blir perfekt det. Kanske kan stå ut med nån Timberlakelåt också, får se, haha.
Ånej, nu regnar det igen. Och jag som kanske tänkte gå ut och springa. Det blev samma sak igår. Sitter vid datorn för att smälta frukosten, fastnar, tittar ut och märker att det regnar. Men det kanske slutar, det stod i tidningen att det inte skulle regna så mycket idag. Men nu regnar det mycket... Tror naturen är emot att jag ska bli vältränad, antingen blir jag konstant förkyld eller så regnar det. Men jag lyckades ju springa två gånger i stugan utan några större incidenter. Tror jag lurade naturen när jag åkte så långt bort. Men nu har den hittat igen mig. Men jag känner mig så seg också, så jag vet inte om jag orkar ge mig ut heller. Så på ett sätt är det lite skönt att det regnar. Men jag var laddad förut! Det kanske kommer tillbaka. Jag borde också kolla upp kläder och så innan imorgon. Men det blir så mycket verkligare då, och då blir jag nervös. Så det är skönare att sitta här och lyssna på musik och spela kungen. Men nu ska jag försöka ge mig.
Min blogg är numera inte lika hemlig/anonym/oläst som förut. Så nu kan jag inte skriva vad som helst längre. Fast det gjorde jag inte innan heller, iaf inte som blev publicerat. Men bara jag inte börjar tänka på vad folk vill läsa istället för vad jag vill skriva så går det nog bra.
Jag är så nervös för imorgon, jag vill inte :P Tänk vad skönt det hade avrit att vara arbetslös och slipppa introduktionen, haha.. Men om jag inte hade haft nåt jobb så hade jag förmodligen varit påväg till jingi nu, och det hade varit jättekul! Särskilt eftersom jag fick caféjobbet där.. Men då hade jag å andra sidan varit fattig tills jag vet inte när, och då hade jag verkligen inte kunnat kosta på mig en skiva, så jobb är bra ändå. Och när jag väl har lärt mig vad jag ska göra och så så tror jg inte det blir så farligt, det är mest nu när jag inte vet vart jag ska gå för att träffa den som ska introducera mig, jag inte vet om jag får låna kläder eller om jag ska ha mina egna, jag inte vet vilka jag ska jobba med, jag inte vet hur det kommer att kännas och hur svårt det kommer att vara. Jag vet med andra ord inte så mycket. Men efter det här har jag erfarenhet! :D Och jag kan nåt "riktigt", inte bara plugga. Tror det hade känts lättare un inför jobbet om jag inte hade gett upp hoppet på det mellan intervjun och när min chef ringde. Jag hann liksom komma ner i "ähdetärnogingetförmigändåjagpassarnogintepåettålderdomshem"-träsket. men nu måste jag försöka peppa upp mig, men vet inte riktigt hur. Det känns som om jag kommer att dö eller kräkas av nervositet när jag går in genom Bruksgårdens dörr imorgon. Men imorgon kväll är första dagen över, och det är den som känns värst.
Och på måndag skka jag och J på roadtrip till Hudiksvall! :D Och vad finns där som inte finns i sundsvall kan man då fråga sig? Jo.... Ben and Jerrys! Oj vad nördigt slash bulimiskt, men jag skyller på att det är speciellla omständigheter som gör att vi blir tvugna att fara. Dessutom är det kul att köra bil, och så ska vi ladda med bra musik. Och snart har jag ju min nya skiva, så det är bra (leveranstid: 1-3 dygn) :) Och så skulle hon ladda med lite Tingsek, det blir perfekt det. Kanske kan stå ut med nån Timberlakelåt också, får se, haha.
Ånej, nu regnar det igen. Och jag som kanske tänkte gå ut och springa. Det blev samma sak igår. Sitter vid datorn för att smälta frukosten, fastnar, tittar ut och märker att det regnar. Men det kanske slutar, det stod i tidningen att det inte skulle regna så mycket idag. Men nu regnar det mycket... Tror naturen är emot att jag ska bli vältränad, antingen blir jag konstant förkyld eller så regnar det. Men jag lyckades ju springa två gånger i stugan utan några större incidenter. Tror jag lurade naturen när jag åkte så långt bort. Men nu har den hittat igen mig. Men jag känner mig så seg också, så jag vet inte om jag orkar ge mig ut heller. Så på ett sätt är det lite skönt att det regnar. Men jag var laddad förut! Det kanske kommer tillbaka. Jag borde också kolla upp kläder och så innan imorgon. Men det blir så mycket verkligare då, och då blir jag nervös. Så det är skönare att sitta här och lyssna på musik och spela kungen. Men nu ska jag försöka ge mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)