lördag 1 januari 2011

Än sen - det kanske går i år, Gott nytt år!

Så var det ett nytt år igen, trots att jag inte riktigt var beredd på det. Förvisso har det väl hänt att jag har skrivit 2011 någon gång när jag har menat 2010, så känslorna inför de nya siffrorna känns ganska bra. Värre är det med hela den här summera-ihop-grejen. Utvärdera, sammanfatta. Men som traditionen bjuder så tänkte jag försöka mig på en sammanfattning här. Trots att det inte blev något summerande på det fantastiskt trevliga (i alla fall till en början) nyårsfirandet igår. Kan hända så missade jag det när jag isolerade mig själv på toaletten i skräck för att sprida hemska virus till mina vänner. (Vad är egentlgien grejen med att den här magsjuka är så skräckfylld? Det största obehaget enligt mig är att vara rädd för att bli sjuk, och om jag väl drabbas så störs jag mer av att jag är den hemska smittspridaren än vad jag faktiskt störs av att vara sjuk. Märkligt.) Desto större anledning till att ta det här istället.

På det stora hela har det varit ett år med ganska mycket stabil vardag jämfört med mina senaste år. Jag har inte behövt bestämma mig för stora livsavgörande grejer, och det "stora steg" jag tog, att börja plugga, kändes rakt igenom så bra och alternativlöst, så det tog inte hårt på beslutsångeststressen.

Första halvan av året känns väldigt avlägsen nu. Det var en tid av mycket stabilitet, mycket skidåkning, mycket kvalitetshäng. Då och då rördes vardagen om av lite intriger som fick mig att känna mig uppåt eller neråt, men det är saker som inte känns så stora i efterhand som de kändes där och då. Sen blev det en uppryckning ur bubbellivet, gråtkalas och sorgligt.

Sommaren präglades också av vardag, rutiner, åka till och från jobb, planera in lite roliga saker på mina lediga dagar. Helt okej eftersom jag var inställd på och hade hoppats på under våren då jag insåg mitt behov av pengar. Det var faktiskt rätt trevligt.

Tredje avsnittet av mitt 2010 började när jag flyttade till Umeå i augusti. Jag hade sett fram emot att börja plugga, och det kändes som rätt sak att göra. Trots att mina förhoppningar inte var alltför små, så tror jag faktiskt att de lyckades bli överträffade. Nollningen var roligare än jag hade vågat hoppas på, min roll i klassen blev bättre än jag hade vågat hoppas på, jag njöt mer än jag trodde att jag skulle av att få bo själv och sköta mitt eget hushåll. Ju mer jag fick veta om vad min utbildning kan leda till, desto bättre har utbildningsvalet känts, och när jag har försökt svara på frågan om hur jag har det så har det låtit som ett klyshigt tillrättalagt svar trots att det har varit sant. Kanske var det lite smekmånadsfas, kanske kommer det bakslag, men det har i alla fall varit en rikitgt rolig höst!

Vid förra nyåret oroade jag mig för att 2010 skulle bli för slätstruket och äventyrslöst. Visst har året varit ganska strukturerat och haft ganska mycket vardagsrutiner, men spännande saker kan ju hända även om man bor i Sverige och går till skolan varje dag! Man kan vara glad och sprudlande och förväntansfull och nervös även om man inte byter ort hela tiden, och egentligen är det väl det som är det viktiga. Och inte att bli uppryckt med rötterna hela tiden. Så ja, 2010 bar med sig fler toppar och dalar än vad jag kunde se för ett år sedan. Skönt.

Jag har inte kommit mig för att se det här nyåret som ett avstamp så mycket. Jag känner att jag är mitt i något, mitt i livet som student, eller kanske i början av mitt liv som student. Så avstampet var mer i höstas, och nu förväntar jag mig att det kommer att fortsätta såhär. Med toppar och dalar och mer eller mindre normala saker som händer. Några resor förhoppningsvis, men bara såna som kan ses som ganska ändliga. Jag förväntar mig inga gigantiska förändringar. Och det känns bra. Mycket bra faktiskt. Kravlöst och förväntansfullt.

Hejdå och GOTT NYTT ÅR!!!