Idag funderade jag på vad jag skulle skriva om. Skulle jag dra upp min tentaångest, min stress, min lesshet på stressen och allt det där? Men det känns lite som ett uttjatat ämne. Kanske skulle jag istället muntra upp mig själv med krystade bra saker, som att jag har tak över huvudet och att jag faktiskt har klarat mig ett helt år utan omtenta och att det säkert kommer vara jättenyttigt för mig att få inse att jag inte klarar allt?
Hade kunnat vara ett alternativ, men nu slipper jag det. För A visade mig en sån vacker låt att jag började gråta (vilket i och för sig inte säger jättemycket då jag har börjat gråta alltsom oftast den senaste veckan, men ändå), och jag kände att jag måste dela med mig. Varsågod. Vid min viljas bro.
Vid din hand jag tog
Vid ditt löftes ord
Jag sträcker mig på nytt igen
Vid min svaga tro
Vid min viljas bro
Vid min känslas slut
När min ton dött ut
Jag vill att du ska se mig här
I din blick jag står
Vid min viljas bro
Herre möt mig där
Endast du mig bär
Vid min anings slut
Herre möt mig där
Vid den hamn jag bär
Vid mitt hjärtas djup
måndag 31 oktober 2011
lördag 29 oktober 2011
Energilöst
När ska jag få tillbaka någon energi som varar längre än några dagar? Det är lördagskväll. Klockan är tio. Idag har jag varit vaken 10 timmar. 100 meter bort har en kompis födelsedagsfest. Jag såg dem genom fönstret när jag kom hem från kyrkan för en halvtimme sen. Just nu är jag så himla tacksam över att jag äntligen får gå och lägga mig.
torsdag 27 oktober 2011
Inse att jag bara haft en lite motig dag
Labveckan är avklarad, jag har inte haft ont i halsen på två dagar och jag kan andas med näsan trots att jag inte har använt nässpray på ett dygn. Halleluja! Och bäst av allt är att jag ska klättra med K och A imorgon. Äntligen äntligen äntligen, som jag har längtat!
Idag lyckades jag hålla mig från den värsta hysterin (efter några tillsägningar av auktoriteter vill säga) trots att det var den stressigaste labdagen av dem alla. Min längsta rast var när jag snöt mig en gång. Inte så bra, men jag hann typ klart till slut i alla fall. Och nu får jag lugna ner mig med lite tentaplugg, skönt. Ibland är det bra med perspektiv.
Idag lyckades jag hålla mig från den värsta hysterin (efter några tillsägningar av auktoriteter vill säga) trots att det var den stressigaste labdagen av dem alla. Min längsta rast var när jag snöt mig en gång. Inte så bra, men jag hann typ klart till slut i alla fall. Och nu får jag lugna ner mig med lite tentaplugg, skönt. Ibland är det bra med perspektiv.
Och give oss frid.
Idag var jag jätteduktig. Idag bestämd jag mig för att inte känna mig stressad. Skit i skolan om det förstör min hälsa. Inte ens när läraren sa att jag behövde ligga i ordentligt idag för att hinna klart, så tog jag åt mig. Han visste ju inte hur jag mådde. Och jag som alltid brukar göra som läraren säger i vanliga fall. Jag andades inåt och utåt, jag tog en sak i taget, jag tog mig tid för folk som pratade med mig. Istället för att försöka göra nytta när jag skulle vänta på att mina ämnen skulle koka och reagera med varandra tog jag tillfället i akt att vila lite. Hänga lite vid bänken, glida runt lite bland människor jag mår bra av. Och sakta men säkert så kände jag hur någon slags stabilitet kom tillbaka.
Hann jag så mycket som jag borde för att fullfölja den här veckan med flaggan i topp? Nej.
Gick världen under? Nej, inte det heller. Men oj så mycket bättre jag mår idag jämfört med igår.
Hann jag så mycket som jag borde för att fullfölja den här veckan med flaggan i topp? Nej.
Gick världen under? Nej, inte det heller. Men oj så mycket bättre jag mår idag jämfört med igår.
tisdag 25 oktober 2011
Trots allt knas kom du ner som en ängel
Idag har jag verkligen inte varit på topp, men tack och lov för 70%-ig choklad som ligger hemma och väntar på det rätta tillfället! På eftermiddagen var jag så omotiverat arg, jag ville svära och kasta glas för att jag inte hittade en kork i rätt storlek. Jag har gråtit i förtvivlan, men jag vet knappt över vad. Stackars de människor som ofrivilligt har tvingats vara nära mig idag. Som sedan fick se mig bryta ihop lite och blev orolig och hörde av sig, trots att jag knappt hade orkat med att bjussa på ett leende under hela dagen, jag var bara sur. Tack för de människor som har fått min dag att lyfta under de minutrar de har varit nära mig. Det är magiskt hur det funkar. Jag längtar tills nästa vecka när jag kan styra lite mer vilka jag håller mig i närheten av. Oj vad jag ska njuta av den lxyxen. Och nu får det vara nog med dagens fasoner, nu ska jag bli snäll och glad!
måndag 24 oktober 2011
Du gör min dag
I morse när jag cyklade till skolan var det så halt att jag halkade med cykeln. Slog upp byxorna och handen. Just vid själva ramlingstillfället gick det ganska bra, men en timme senare var det som att vurpan kom ifatt mig, och jag kände mig alldeles skärrad. Det kändes som att jag inte fick någon luft, men jag visste inte om det berodde på min uppskrämdhet, någon fysisk biverkning av mitt fall, min stress eller helt enkelt simpel nästäppa. Jag flydde i alla fall från dem jag satt med, in på toan, grät en skvätt, undrade vad som skulle hända om jag bröt ihop i andnöd mitt bland alla människor, laddade med nässpray, och sen blev det bättre.
Just nu är vi inne i en labbvecka, vilket innebär att vi står i labbet minst 8 timmar om dagen. Jag har lite av en hatkärlek till det här med att labba. Det är så långa, intensiva dagar med väldigt få och korta raster och med ständig tidspress, men det är så himla roligt att få göra nånting praktiskt när man förstår vad man håller på med och när ämnena beter sig som de ska! Vilket de inte alltid gör i och för sig. Vilket kan leda till väldiga humörssvängningar.
Mitt mål den här veckan är att bli frisk från min stressförkylning. Min plan för att uppnå det är att sova mycket. Heja heja mig!
Just nu är vi inne i en labbvecka, vilket innebär att vi står i labbet minst 8 timmar om dagen. Jag har lite av en hatkärlek till det här med att labba. Det är så långa, intensiva dagar med väldigt få och korta raster och med ständig tidspress, men det är så himla roligt att få göra nånting praktiskt när man förstår vad man håller på med och när ämnena beter sig som de ska! Vilket de inte alltid gör i och för sig. Vilket kan leda till väldiga humörssvängningar.
Mitt mål den här veckan är att bli frisk från min stressförkylning. Min plan för att uppnå det är att sova mycket. Heja heja mig!
söndag 23 oktober 2011
Dagdrömmar och verkligheten
Jag tror jag dagdrömmer för mycket. Det är inte så bra när man tror att drömmarna är på riktigt, och man blir besviken över att de bara är påhitt.
Idag har i alla fall varit en trevlig dag. Jag sov ut utan att få den där spränghuvudvärken som jag fick förra veckan när jag vilade ut, sen cyklade jag ner på stan för att uträtta ärenden. Ärendena gick fort, och sen passade jag på att köpa den där Indiskaklänningen som jag har suktat efter så länge. Efter några andra berättigade köp på samma affär blev jag bjuden på ett presentkort, jippie!
Sen tänkte jag att det är viktigt med aktiv vila (alltså sån vila som inte går ut på att döstirra på en datorskärm), så jag gick in på ett café med en bok och hade en stund för mig själv. Sådär som jag så ofta längtade efter att göra i Guatemala, fast inte blev av så ofta som jag tänkte det. Men det går ju faktiskt att göra i Sverige också! Otroligt skönt och välbehövligt, utan något borde på mig alls, varken plugg, städa eller ens att vara trevlig.
Nu ikväll har jag sörjt de saker jag vill göra men inte hinner, insett att dagdrömmarna bara var drömmar och vitaminboostat mig med soppa. Inatt ska jag sova länge.
Idag har i alla fall varit en trevlig dag. Jag sov ut utan att få den där spränghuvudvärken som jag fick förra veckan när jag vilade ut, sen cyklade jag ner på stan för att uträtta ärenden. Ärendena gick fort, och sen passade jag på att köpa den där Indiskaklänningen som jag har suktat efter så länge. Efter några andra berättigade köp på samma affär blev jag bjuden på ett presentkort, jippie!
Sen tänkte jag att det är viktigt med aktiv vila (alltså sån vila som inte går ut på att döstirra på en datorskärm), så jag gick in på ett café med en bok och hade en stund för mig själv. Sådär som jag så ofta längtade efter att göra i Guatemala, fast inte blev av så ofta som jag tänkte det. Men det går ju faktiskt att göra i Sverige också! Otroligt skönt och välbehövligt, utan något borde på mig alls, varken plugg, städa eller ens att vara trevlig.
Nu ikväll har jag sörjt de saker jag vill göra men inte hinner, insett att dagdrömmarna bara var drömmar och vitaminboostat mig med soppa. Inatt ska jag sova länge.
lördag 22 oktober 2011
I väntan på effektiviteten
Det här med spontana interaktioner med människor som ger energi är inte alltid lika lätt som jag skulle önska att det var. Inför den kommande söndagskvällen har jag inte mindre än fyra gånger tvingats hejda mig i sista sekund för att inte föreslå en tekväll med olika vänner som ger energi. Och nu finns det även en filmkväll och en gudstjänst som jag skulle vilja gå på då. Men som vanligt så har jag planerat in alldeles för mycket för helgen, så förmodligen kommer jag behöva använda den tiden till att börja komma ikapp med pluggandet. Och jag har börjat inse att det är väldigt viktigt att hinna sova ordentligt då och då också. Men man kan ju hoppas på att jag får ett effektivitetsryck så jag kan unna mig att göra nånting roligt! Mina planer att isolera mig tre veckor innan tenta för att hinna förstå och memorera kursen verkar inte gå så bra. Till råga på allt så börjar samvetet pocka på mig för att jag aldrig har tid för någon någon gång.
Idag har jag i alla fall pluggat spanska med J, det var roligt att hinna ses lite mitt i all vår hets! Kul att vi har saker att plugga ihop igen, såhär 6 år sen sist eller så. Nu har effektiviteten avstannat totalt och jag väntar på att koffeinkicken ska infinna sig (jag tror på Js teori om fyra timmar efter koffeinintag!) för att jag ska orka fokusera ögonen på skärmen och tankarna på fonetik.
Idag har jag i alla fall pluggat spanska med J, det var roligt att hinna ses lite mitt i all vår hets! Kul att vi har saker att plugga ihop igen, såhär 6 år sen sist eller så. Nu har effektiviteten avstannat totalt och jag väntar på att koffeinkicken ska infinna sig (jag tror på Js teori om fyra timmar efter koffeinintag!) för att jag ska orka fokusera ögonen på skärmen och tankarna på fonetik.
torsdag 20 oktober 2011
Som min hjärna funkar dessa dagar
Inom kemin reagerar två ämnen med varandra om reaktionen ger en fördelaktig (lägre) energinivå jämfört med energinivån innan reaktionen. Ibland krävs det att man tillför energi för att reaktionen ska äga rum, för att energinivån ska kunna ta sig över en "kulle" (Transition state) för att sedan bli mer fördelaktig än den ursprungliga. Om energinivån efter reaktionen är mer ofördelaktig än den urspungliga, kommer inte någon spontan reaktion att ske.
Vissa männsikor ger energi bara genom att finnas i närheten. Andra människor kan suga energi bara genom att finnas i närheten. Ytterligare en variant är att personer kan ge mig energi bara jag kan uppbåda tillräckligt med energi för att interagera med dem. Bättre energiförhållanden ger större sannolikhet för spontana interaktioner. Tänk så allting hänger ihop! På både molekyl- och personnivå. I alla fall i mitt huvud ser denna reflektion precis ut som på bilden.
Och ja, jag tycker det är lite obehagligt att min hjärna kopplar så mycket den bara kan till kemi. Hjärntvättad som det verkar. Hur som helst så är jag glad över att det finns människor som ger mig energi utan att det ens krävs något Transition State.
måndag 17 oktober 2011
Mera skogen!
Jag är glad. Jag har varit i skogen igen. På en helt vanlig måndag eftermiddag, bara sådär! För att fira att duggan är gjord. Plockat tranbär med K. Tranbär innehåller massor med vitaminer och antioxidanter, så nu ska jag minsann bli frisk! Dessutom så dricker jag kamomillte nu, och det ska man tydligen också bli frisk av. Även om det läkarstudenterna sa att det fanns något farligt med det också, men som tur är så dricker jag ju vanligtvis inte såna mängder med just kamomillte. Gott är det i alla fall, det smakar Guatemala.
Men hur som helst, skogen är riktigt bra. Nu finns det lite idéer om något så nördigt som en kemihajk. Att gå till en fin plats i skogen, tända en eld, och sitta och grilla korv och diskutera kemi. Sen sova ute och komma tillbaka till lektionerna dagen efter. Nämnde jag att den här kursen gör en lite fixerad och att man inte har tid med så mycket annat? Så då får man slå ihop istället. Oj vad mysigt det skulle vara! Jag hoppas att det blir av. Det känns som en sån grej som alldeles för lätt skulle kunna rinna ut i sanden, alternativt att folk hittar för mycket problem med idén. Men jag tycker att det skulle vara fantastiskt. Och jag är glad att det finns folk i min närhet med samma skogslängtan som jag. Idén var inte ens min från början.
Mindre krogen - mera skogen! Fina slagord.
Men hur som helst, skogen är riktigt bra. Nu finns det lite idéer om något så nördigt som en kemihajk. Att gå till en fin plats i skogen, tända en eld, och sitta och grilla korv och diskutera kemi. Sen sova ute och komma tillbaka till lektionerna dagen efter. Nämnde jag att den här kursen gör en lite fixerad och att man inte har tid med så mycket annat? Så då får man slå ihop istället. Oj vad mysigt det skulle vara! Jag hoppas att det blir av. Det känns som en sån grej som alldeles för lätt skulle kunna rinna ut i sanden, alternativt att folk hittar för mycket problem med idén. Men jag tycker att det skulle vara fantastiskt. Och jag är glad att det finns folk i min närhet med samma skogslängtan som jag. Idén var inte ens min från början.
Mindre krogen - mera skogen! Fina slagord.
söndag 16 oktober 2011
Awardkedjan
Jag blev awardad av wormship, oo så fint! Så nu ska jag svara på frågor, spännande. Here we go:
1. Varför började du blogga?
Jadu, det kan man ju fråga sig. Det började nog med att många kompisar började blogga och samtidigt börja tjata på mig att skaffa en blogg. Långsamt bearbetade jag idén i mitt huvud, och till slut, när studenten med allt vad det innebar var överstökad, fick jag mycket tid över, och jag bestämde mig för att testa. Redan innan hade jag börjat tänka meningar som hade kunnat passa in i en blogg, men jag hade ingenstans att göra av dem. Först var det ingen alls som visste att jag hade en blogg, och jag var inte ens säker på att jag tänkte berätta det för någon ens. Men när jag kände mig lite tryggare i skrivandet så började jag berätta att den fanns för folk som stod mig nära. Jag är fortfarande oftast en fegis när det handlar om att berätta för folk att jag bloggar, och jag är inte så lätt att googla rätt på, även om det har hänt. Jag kan i alla fall inte låta bli att tycka det är roligt att skriva av mig då och då. Efter det senaste nyåret tänkte jag sluta blogga, eftersom jag tyckte att jag aldrig hade något intressant att skriva. Men jag saknade det. Jag saknade att få berätta saker för alla och ingen, jag saknade att få en anledning till att formulera mina tankar på ett någorlunda förståeligt sätt. Dagboken räckte liksom inte. Så några några månader senare kom tillbaka till bloggandet. Jag resonerade så att jag tycker det är roligt att skriva, men eftersom jag inte tvingar någon att läsa så är det väl inte hela världen om jag inte skriver så spännande. Så nu är jag tillbaka och är glad över att jag vågade komma tillbaka till bloggvärlden!
2. Vilka bloggar följer du?
Mest vänners och syskons bloggar. Någon bekants blogg som är så himla trevlig, och som ofta har så himla bra låtcitat som rubriker (en gång när jag hade tråkigt gjorde jag till och med en spotifylista med dessa låtar, men jag tycker det är lite pinsamt att jag gick så långt). Och så läser jag Underbara Claras blogg också.
3. Vilken favoritfärg har du?
Blått har alltid varit min färg, men så blev jag kräkasless på det ett tag. Till exempel i Sydamerika när alla mina klädesplagg och min ryggsäck var blåa, svarta eller gråa. Lättmatchat, men oo så tråkigt! Efter att ha fått en ljusrosa kofta av E på en bytesdag så blev jag kär i den färgen, men just nu vet jag inte vilken färg som är bäst. Blått är bra, rosa är bra, grått är skönt på kläder de dagar man är trött, en klatchig mörk turkos kan liva upp och tar fram mina ögon bra. Lila är en färg som jag börjar bli lite nyfiken på nu, den tål att utforskas!
4. Vilken favoritfilm har du?
Mitt inövade snabba svar är Eternal sunshine of the spotless mind, för att det är drama och romantik och man måste tänka för att hänga med. En film som jag var alldeles förundrad över efter att ha sett är Memento, den skulle jag gärna se igen för att se om jag blir lika förundrad över den en andra gång. The Notebook är också en otroligt fin film!
5. Vilket land drömmer du om att besöka?
Oj, många tyvärr. Jag har alltid haft någon slags fixering vid Latinamerika, och den tog inte slut ens efter två satsiga resor dit. Så jag skulle vilja resa i Patagonien i Chile och Argentina och göra en ordentligare resa genom Centralamerika, Nicaragua känner jag till exempel en dragning till just nu. Och gärna tillbaka till något land jag har varit i där, till exempel så slår mitt hjärta väldigt varmt för Guatemala fortfarande. Annars så är jag väldigt sugen på att åka till Kina, jag vill åka tillbaka till Thailand, jag vill hälsa på kompisar i Europa, särskilt i Tyskland och Danmark. Nya Zeeland och Island har länge varit resedrömmar, även om de har överskuggats lite av andra drömmar på sistone. Jag skulle gärna resa i något östafrikanskt land, eftersom jag har så många kompisar som har förälskat sig i den delen av världen. Jag vet inte var jag ska börja i mitt resande, och jag har en känsla av att det inte kommer att ta slut på resedrömmar för mig. Men det vill jag nog inte heller.
Och nu ska jag skicka vidare den här awarden! Spännande spännande, det blir till... (trumvirvel) Klara!
1. Varför började du blogga?
Jadu, det kan man ju fråga sig. Det började nog med att många kompisar började blogga och samtidigt börja tjata på mig att skaffa en blogg. Långsamt bearbetade jag idén i mitt huvud, och till slut, när studenten med allt vad det innebar var överstökad, fick jag mycket tid över, och jag bestämde mig för att testa. Redan innan hade jag börjat tänka meningar som hade kunnat passa in i en blogg, men jag hade ingenstans att göra av dem. Först var det ingen alls som visste att jag hade en blogg, och jag var inte ens säker på att jag tänkte berätta det för någon ens. Men när jag kände mig lite tryggare i skrivandet så började jag berätta att den fanns för folk som stod mig nära. Jag är fortfarande oftast en fegis när det handlar om att berätta för folk att jag bloggar, och jag är inte så lätt att googla rätt på, även om det har hänt. Jag kan i alla fall inte låta bli att tycka det är roligt att skriva av mig då och då. Efter det senaste nyåret tänkte jag sluta blogga, eftersom jag tyckte att jag aldrig hade något intressant att skriva. Men jag saknade det. Jag saknade att få berätta saker för alla och ingen, jag saknade att få en anledning till att formulera mina tankar på ett någorlunda förståeligt sätt. Dagboken räckte liksom inte. Så några några månader senare kom tillbaka till bloggandet. Jag resonerade så att jag tycker det är roligt att skriva, men eftersom jag inte tvingar någon att läsa så är det väl inte hela världen om jag inte skriver så spännande. Så nu är jag tillbaka och är glad över att jag vågade komma tillbaka till bloggvärlden!
2. Vilka bloggar följer du?
Mest vänners och syskons bloggar. Någon bekants blogg som är så himla trevlig, och som ofta har så himla bra låtcitat som rubriker (en gång när jag hade tråkigt gjorde jag till och med en spotifylista med dessa låtar, men jag tycker det är lite pinsamt att jag gick så långt). Och så läser jag Underbara Claras blogg också.
3. Vilken favoritfärg har du?
Blått har alltid varit min färg, men så blev jag kräkasless på det ett tag. Till exempel i Sydamerika när alla mina klädesplagg och min ryggsäck var blåa, svarta eller gråa. Lättmatchat, men oo så tråkigt! Efter att ha fått en ljusrosa kofta av E på en bytesdag så blev jag kär i den färgen, men just nu vet jag inte vilken färg som är bäst. Blått är bra, rosa är bra, grått är skönt på kläder de dagar man är trött, en klatchig mörk turkos kan liva upp och tar fram mina ögon bra. Lila är en färg som jag börjar bli lite nyfiken på nu, den tål att utforskas!
4. Vilken favoritfilm har du?
Mitt inövade snabba svar är Eternal sunshine of the spotless mind, för att det är drama och romantik och man måste tänka för att hänga med. En film som jag var alldeles förundrad över efter att ha sett är Memento, den skulle jag gärna se igen för att se om jag blir lika förundrad över den en andra gång. The Notebook är också en otroligt fin film!
5. Vilket land drömmer du om att besöka?
Oj, många tyvärr. Jag har alltid haft någon slags fixering vid Latinamerika, och den tog inte slut ens efter två satsiga resor dit. Så jag skulle vilja resa i Patagonien i Chile och Argentina och göra en ordentligare resa genom Centralamerika, Nicaragua känner jag till exempel en dragning till just nu. Och gärna tillbaka till något land jag har varit i där, till exempel så slår mitt hjärta väldigt varmt för Guatemala fortfarande. Annars så är jag väldigt sugen på att åka till Kina, jag vill åka tillbaka till Thailand, jag vill hälsa på kompisar i Europa, särskilt i Tyskland och Danmark. Nya Zeeland och Island har länge varit resedrömmar, även om de har överskuggats lite av andra drömmar på sistone. Jag skulle gärna resa i något östafrikanskt land, eftersom jag har så många kompisar som har förälskat sig i den delen av världen. Jag vet inte var jag ska börja i mitt resande, och jag har en känsla av att det inte kommer att ta slut på resedrömmar för mig. Men det vill jag nog inte heller.
Och nu ska jag skicka vidare den här awarden! Spännande spännande, det blir till... (trumvirvel) Klara!
Helg med alvedon, kaffe och prinsesstårta
Det har varit en bra helg. Med mamma och pappa och mormor och morfar. Men trött har jag varit. Först berodde det på för lite sömn, sen berodde det på att jag lät kroppen komma ikapp. Men mycket alvedon, mycket nässpray, mycket kaffe och mycket prinsesstårta kan klara en hel del!
Vi firade min födelsedag också, jag som nästan hade glömt bort att jag har fyllt år. Massa paket blev det, bland annat ett par träningsbyxor som på något magiskt vis får mina lår att se vältränade ut trots att jag inte har tränat ordentligt sen i maj. Fantastiskt, jag längtar tills jag får svassa omkring i dem bland folk och känna mig cool. Ungefär lika cool som alla andra på iksu.
Under helgen har jag känt mig dålig för att jag inte har pluggat så mycket. Men när jag väl fick mina timmar nu i eftermiddag så blev det inget gjort i alla fall. Jag skrev av facit på fråga 1b), jag insåg att jag inte förstod fråga 2, och jag dissade fråga 3 eftersom jag insåg att jag aldrig skulle komma på det själv. Fast till slut skrev jag av facit på a)-uppgiften och förstod faktiskt. Nu har jag suttit i 5 timmar och ska nog snart skriva av facit till fråga 3b). Gha vad hopplöst det känns! Jag hade lika gärna kunnat göra något roligare de här timmarna. Kanske blir det att jag nollar mitt första prov imorgon, det skulle inte förvåna mig. Det värsta är att jag knappt orkar bry mig. Kanske ska jag sova snart.
Och eftersom jag är en tönt så lyssnar jag på Du kanske var på Holmön just nu.
Vi firade min födelsedag också, jag som nästan hade glömt bort att jag har fyllt år. Massa paket blev det, bland annat ett par träningsbyxor som på något magiskt vis får mina lår att se vältränade ut trots att jag inte har tränat ordentligt sen i maj. Fantastiskt, jag längtar tills jag får svassa omkring i dem bland folk och känna mig cool. Ungefär lika cool som alla andra på iksu.
Under helgen har jag känt mig dålig för att jag inte har pluggat så mycket. Men när jag väl fick mina timmar nu i eftermiddag så blev det inget gjort i alla fall. Jag skrev av facit på fråga 1b), jag insåg att jag inte förstod fråga 2, och jag dissade fråga 3 eftersom jag insåg att jag aldrig skulle komma på det själv. Fast till slut skrev jag av facit på a)-uppgiften och förstod faktiskt. Nu har jag suttit i 5 timmar och ska nog snart skriva av facit till fråga 3b). Gha vad hopplöst det känns! Jag hade lika gärna kunnat göra något roligare de här timmarna. Kanske blir det att jag nollar mitt första prov imorgon, det skulle inte förvåna mig. Det värsta är att jag knappt orkar bry mig. Kanske ska jag sova snart.
Och eftersom jag är en tönt så lyssnar jag på Du kanske var på Holmön just nu.
torsdag 13 oktober 2011
Bra och sämre
Bra saker just nu:
- Bra stämning i klassen, folk som bryr sig om. Jag som bryr mig om på ett bra sätt.
- Mamma- och pappahelg i antågande, vilket innebär att jag kan få leka litet barn igen. Och så blir det mormor och morfar och fikan och födelsedagsfirande och sånt mys. Plugga i ett hus utan internet, det känns som en fantastiskt bra idé.
- Filmkväll imorgon, vilket känns som den form av avslappning som är kanske mest effektiv, eftersom det är kravlöst att titta på film men man umgås ändå.
Sämre saker just nu:
- En förkylning som överväldigade mig bara några dagar efter det att den förra förkylningen försvann. Den har satt sig i öronen, och nu har det känts som att jag har bomull i öronen i tre dagar.
- Att jag känner att jag skulle behöva plugga varenda stund som inte redan är uppbokad i min kalender de närmste fyra veckorna. Om nästan fyra veckor är det tenta, och om jag ska ha någon chans att förstå vad jag håller på med innan dess (och innan jag så småningom ska jobba med det här!) så känns det som att det är det enda sättet. Hejdå omvärlden på ett tag liksom.
- Att jag inte orkar plugga så mycket som jag skulle behöva. Just nu till exempel, jag slösar säkert 10 minuter på att skriva det här blogginlägget. Suck.
På ett sätt är det kanske bra att jag är förkyld ändå, annars skulle jag kanske få för mig att satsa massa tid på att träna också... Eh, tack?
- Bra stämning i klassen, folk som bryr sig om. Jag som bryr mig om på ett bra sätt.
- Mamma- och pappahelg i antågande, vilket innebär att jag kan få leka litet barn igen. Och så blir det mormor och morfar och fikan och födelsedagsfirande och sånt mys. Plugga i ett hus utan internet, det känns som en fantastiskt bra idé.
- Filmkväll imorgon, vilket känns som den form av avslappning som är kanske mest effektiv, eftersom det är kravlöst att titta på film men man umgås ändå.
Sämre saker just nu:
- En förkylning som överväldigade mig bara några dagar efter det att den förra förkylningen försvann. Den har satt sig i öronen, och nu har det känts som att jag har bomull i öronen i tre dagar.
- Att jag känner att jag skulle behöva plugga varenda stund som inte redan är uppbokad i min kalender de närmste fyra veckorna. Om nästan fyra veckor är det tenta, och om jag ska ha någon chans att förstå vad jag håller på med innan dess (och innan jag så småningom ska jobba med det här!) så känns det som att det är det enda sättet. Hejdå omvärlden på ett tag liksom.
- Att jag inte orkar plugga så mycket som jag skulle behöva. Just nu till exempel, jag slösar säkert 10 minuter på att skriva det här blogginlägget. Suck.
På ett sätt är det kanske bra att jag är förkyld ändå, annars skulle jag kanske få för mig att satsa massa tid på att träna också... Eh, tack?
måndag 10 oktober 2011
Energikretsloppet
Idag lyckades jag faktiskt med att vara på ett jättefint humör, med sån där sprudlande energi som man knappt vet var man ska göra av. Och detta trots att jag kände mig ynkligt sjuk i morse och halsen kändes som att den var huggen av knivar. Saker som ger energi är leenden och att tycka om folk. Gärna att tycka om många. Och gärna leenden från alla möjliga. Och när man har mycket energi är det så mycket lättare att dela ut leendena vidare. Vilket fantastiskt kretslopp när det funkar!
söndag 9 oktober 2011
Och engagera mig, och verkligen engagera mig
Jag måste dela med mig av en låt som matchar min energinivå. Jag gick så långt att jag till och med försökte köpa den, eftersom jag lyssnade slut på den på Spotify, men allt bara gick så dåligt, så jag gav upp. Men en halvbra version finns i alla fall på youtube.
Åkej.
Jag är misslyckad.
Åkej.
Jag klarar inte opp det här.
Åkej.
Jag har en annan rytm.
Åkej. Åkej.
Åkej.
Man är väl fel person.
Åkej.
Av fel kön.
Åkej.
I fel roll.
Åkej.
I fel ålder
på fel plats
vid fel tidpunkt
på galen planet.
Hängig på morron.
Åkej.
Döle vid lunchdags.
Åkej.
Färdig vid middan.
Åkej
Åkej Åkej
det är väl hösten
eller vintern
eller våren
eller välfärden
nån bristsjukdom
eller
jag har en annan rytm
Åkej
Åkej åkej
jag ska försöka bättra mej
jag ska försöka som
den dära statsrådsfrun i reportaget
förra veckan
yeh
eller som den med nie barn
som jobbar heldag
och dessutom bakar vörtlimper
och tjänar extraknäck på kåserier
yeh åkej
Åkej
och tänk på alla dom i Norrland
som får bära vatten långa vägar
medan spisen ryker in och gröten möglar
tänk på dom
Åkej
och tänk på dom i Spanien
och i Afrika
och tänk på Gittan som blev lämnad ensam
med ett koppel slitvargar i värsta åldern
och som är för stolt att gå till socialen
och dom ska ju ha som alla andra ungar har
och tänk på sjukvårdspersonalen
vad dom orkar
yeh
Åkej
Åkej
jag ska försöka bättra mej
i morron ska jag gå till jobbet
yeh
Åkej
Och engagera mej
verkligen engagera mej
och vara bussebussig mot den lilla nya
yeh
Åkej
och skriva brev till mormor
och till Doris och till Kalle
äntligen
Åkej
och ägna mej
verkligen ägna mej
Åkej åkej
och få en tid hos tandläkarn
Åkej
och gå till biblioteket
äntligen
Åkej
och låna alla böcker
som man måste läsa ju
ja hjälp
Åkej
Och börja föra kassabok
och börja läsa ryska
och koka äppelmarmelad
och repetera tyska
Och måla kryddhyllan i någon piffig raffig färg
åkej
och laga någon liten piffig raffig rätt
till TV:s panorama
yeh åkej
Och dammsuga bilen förstås
och vädra garderoben förstås
och sy den dära tevärmarn
jag tänkt så länge
äntligen
Åkej
Åkej åkej
och verkligen ägna mej
verkligen engagera mej
och vara på ett jättefint humör
Åkej
Åkej åkej
men det får bli en annan dag
åkej
just nu har jag inte lust till någonting alls
nehej
jag är väl missanpassad
misslyckad
Åkej
jag tror jag lika gärna får och hänger mej
Över en Allers eller Damernas
Åkej
nu sticker jag och dränker mej
I drömmen om att vara en av dom som orkar med
och lyckas
yeh åkej
Åkej
Åkej
jag passar ändå ingenstans
jag går och knyter mej
Fast hösten vill jag inte skylla på, den kan inte bara med sig något ont har jag bestämt. Och jag har redan börjat föra kassabok. Och det är inte till mormor jag ska skriva brev. Och tack och lov så har jag ingen bil att dammsuga.
Men nu tror jag att jag går och knyter mig. Imorgon ska jag kanske vara på ett jättefint humör.
Åkej.
Jag är misslyckad.
Åkej.
Jag klarar inte opp det här.
Åkej.
Jag har en annan rytm.
Åkej. Åkej.
Åkej.
Man är väl fel person.
Åkej.
Av fel kön.
Åkej.
I fel roll.
Åkej.
I fel ålder
på fel plats
vid fel tidpunkt
på galen planet.
Hängig på morron.
Åkej.
Döle vid lunchdags.
Åkej.
Färdig vid middan.
Åkej
Åkej Åkej
det är väl hösten
eller vintern
eller våren
eller välfärden
nån bristsjukdom
eller
jag har en annan rytm
Åkej
Åkej åkej
jag ska försöka bättra mej
jag ska försöka som
den dära statsrådsfrun i reportaget
förra veckan
yeh
eller som den med nie barn
som jobbar heldag
och dessutom bakar vörtlimper
och tjänar extraknäck på kåserier
yeh åkej
Åkej
och tänk på alla dom i Norrland
som får bära vatten långa vägar
medan spisen ryker in och gröten möglar
tänk på dom
Åkej
och tänk på dom i Spanien
och i Afrika
och tänk på Gittan som blev lämnad ensam
med ett koppel slitvargar i värsta åldern
och som är för stolt att gå till socialen
och dom ska ju ha som alla andra ungar har
och tänk på sjukvårdspersonalen
vad dom orkar
yeh
Åkej
Åkej
jag ska försöka bättra mej
i morron ska jag gå till jobbet
yeh
Åkej
Och engagera mej
verkligen engagera mej
och vara bussebussig mot den lilla nya
yeh
Åkej
och skriva brev till mormor
och till Doris och till Kalle
äntligen
Åkej
och ägna mej
verkligen ägna mej
Åkej åkej
och få en tid hos tandläkarn
Åkej
och gå till biblioteket
äntligen
Åkej
och låna alla böcker
som man måste läsa ju
ja hjälp
Åkej
Och börja föra kassabok
och börja läsa ryska
och koka äppelmarmelad
och repetera tyska
Och måla kryddhyllan i någon piffig raffig färg
åkej
och laga någon liten piffig raffig rätt
till TV:s panorama
yeh åkej
Och dammsuga bilen förstås
och vädra garderoben förstås
och sy den dära tevärmarn
jag tänkt så länge
äntligen
Åkej
Åkej åkej
och verkligen ägna mej
verkligen engagera mej
och vara på ett jättefint humör
Åkej
Åkej åkej
men det får bli en annan dag
åkej
just nu har jag inte lust till någonting alls
nehej
jag är väl missanpassad
misslyckad
Åkej
jag tror jag lika gärna får och hänger mej
Över en Allers eller Damernas
Åkej
nu sticker jag och dränker mej
I drömmen om att vara en av dom som orkar med
och lyckas
yeh åkej
Åkej
Åkej
jag passar ändå ingenstans
jag går och knyter mej
Fast hösten vill jag inte skylla på, den kan inte bara med sig något ont har jag bestämt. Och jag har redan börjat föra kassabok. Och det är inte till mormor jag ska skriva brev. Och tack och lov så har jag ingen bil att dammsuga.
Men nu tror jag att jag går och knyter mig. Imorgon ska jag kanske vara på ett jättefint humör.
Medan spisen ryker in och gröten möglar
Häromdagen när J och jag var och fikade kom Annika Norlin in i rummet. Vi blev helt förstummade, alla de tre gånger hon gick genom eller stannade till i vårt rum. I mitt stilla sinne hoppas jag på att hon hörde vad vi pratade om och att det inspirerade henne tillräckligt mycket för att hon skulle skriva en låt om vår vardag. Men tyvärr så minns jag inte riktigt vad vi sa precis när hon var i närheten. Jag kanske kommer på det om hon är tillräcklig specifik i sin låt.
Igår var jag på utflykt i skogen med M. Jag blev så lycklig över att inse vilken skatt jag har så nära inpå mig! Gammal naturreservatskog med en vacker sjö och inte alltför överbefolkat. Och bara 40 minuter bort till kanske finaste platsen. Lyx. Ytterligare ett mervärde var det att få gå i skogen med en nästan jägmästare. Då och då hittade hon spännande saker, som spår efter en jätteovanlig fågel, olika växter med speciella användningsområden eller ett träd som egentligen inte växer här i Norrland. Vi har diskuterat nördiga saker som växters smarta egenskaper, och helt plötsligt känns det igen som att det inte är jättelångt borta att välja växtinriktningen på mitt program. Fint var det, och man mår så bra efter skog+promenad+vän. Fast sen tog energin slut för helgen ungefär.
En klassis har träffat min syster i helgen. Jag blir lite avis.
Nu ska jag sova, trots att klockan bara är åtta. Men förhoppningsvis kan jag sova bort den här dumma slutheten och nästan sjukheten i kroppen. Jag som äntligen hade blivit frisk! Hur gör man egentligen för att ha en stabil energinivå? Min energi tar ju bara slut hela tiden.
Igår var jag på utflykt i skogen med M. Jag blev så lycklig över att inse vilken skatt jag har så nära inpå mig! Gammal naturreservatskog med en vacker sjö och inte alltför överbefolkat. Och bara 40 minuter bort till kanske finaste platsen. Lyx. Ytterligare ett mervärde var det att få gå i skogen med en nästan jägmästare. Då och då hittade hon spännande saker, som spår efter en jätteovanlig fågel, olika växter med speciella användningsområden eller ett träd som egentligen inte växer här i Norrland. Vi har diskuterat nördiga saker som växters smarta egenskaper, och helt plötsligt känns det igen som att det inte är jättelångt borta att välja växtinriktningen på mitt program. Fint var det, och man mår så bra efter skog+promenad+vän. Fast sen tog energin slut för helgen ungefär.
En klassis har träffat min syster i helgen. Jag blir lite avis.
Nu ska jag sova, trots att klockan bara är åtta. Men förhoppningsvis kan jag sova bort den här dumma slutheten och nästan sjukheten i kroppen. Jag som äntligen hade blivit frisk! Hur gör man egentligen för att ha en stabil energinivå? Min energi tar ju bara slut hela tiden.
lördag 8 oktober 2011
Omstart
Ikväll skulle jag på sittning, men jag var så otaggad att jag övervägde starkt att stanna hemma istället. Men jag hade ju betalat dyra pengar för den, och mat måste man ju ändå äta, så jag tog mig dit ändå, tänkte att det skulle bli bättre när jag väl kom dit. Tyvärr så fortsatte mitt opepp, och jag övervägde starkt att gå hem när sittningen var slut, precis när eftersläppet började. Men så blev jag kvar ett tag, tänkte att det skulle bli bättre när jag väl kom upp på dansgolvet. Men jag stod där och trampade i takt med musiken, och fick inte in flowet eller glädjen i dansen, och övervägde starkt att gå och hämta min telefon för att höra om J var vaken. Kanske skulle jag kunna sitta och dricka te med henne halva natten istället? Det längtade jag jättemycket efter, nästan till tårar. Men så insåg jag att det var väldigt sent, förmodligen kö till garderoben och att sannolikheten för att få tag på en vaken och göralös J som gärna ville vara vaken massa timmar till inte var jättestor, så det slutade med att jag stod kvar och trampade.
Men till slut kom den där vändningen, som så ofta kan komma när man minst anar det och på det sätt man minst kunde räkna ut, när man är nere i den djupaste deppen. Plötsligt blev missförstånd utredda, missförstånd som låg till stor grund för min opepp från första början. Ingen hade dissat någon men ingen ville störa den andra. Äntligen förstod båda parter varandra, och båda parter ville att vi skulle förändra. Konkreta planer på denna förändring gjordes, och jag fick till och med ur mig lite oförväntat djupt och ärligt prat. Jag insåg att jag tycker mycket om massa människor. Så skönt! Nu kan jag gå och lägga mig med en glädjetår istället för lesstår ikväll. Godnatt!
Men till slut kom den där vändningen, som så ofta kan komma när man minst anar det och på det sätt man minst kunde räkna ut, när man är nere i den djupaste deppen. Plötsligt blev missförstånd utredda, missförstånd som låg till stor grund för min opepp från första början. Ingen hade dissat någon men ingen ville störa den andra. Äntligen förstod båda parter varandra, och båda parter ville att vi skulle förändra. Konkreta planer på denna förändring gjordes, och jag fick till och med ur mig lite oförväntat djupt och ärligt prat. Jag insåg att jag tycker mycket om massa människor. Så skönt! Nu kan jag gå och lägga mig med en glädjetår istället för lesstår ikväll. Godnatt!
torsdag 6 oktober 2011
Fast du hade bett mig hoppa, fast du hade viskat kom.
Just nu lyssnar jag på en låt som får mig att minnas Alanas kloka ord om vänskap i somras. Det känns bra. En av alla tusen aspekter på det hela, en aspekt som jag sällan tänker på.
Snart ska jag skriva dugga. Just nu sitter jag och försöker jobba ikapp. Att ens hinna repetera innan man ska examineras är fegt, eller hur var det nu?
Snart ska jag skriva dugga. Just nu sitter jag och försöker jobba ikapp. Att ens hinna repetera innan man ska examineras är fegt, eller hur var det nu?
måndag 3 oktober 2011
Tajming som med änglar
Idag när jag kom hem från skolan var jag trött. Jag var trött på att jag inte kan hålla mig från att bli besserwissig, att jag utövar härskartekniker utan att jag menar det. Att folk runt omkring mig gång på gång tystnar för att jag låter för säker på min sak. Men det är ju så jag låter när jag tror på något! Jag började undra hur folk står ut med mig egentligen. Jag står ju knappt ut med mig själv när jag kommer på mig själv sådär i efterhand. Jag ville bara gå och lägga mig, jag ville sova, slippa tänka.
Men jag skulle repa någon cellogrej. Jag var otroligt otaggad, men har man lovat så har man. Min självförtroendedipp sträckte sig vidare till cellospelandet, och jag visste att jag inte hade repat så mycket som jag borde.
Men. När jag kom dit var alla glada och trevliga, och det bästa av allt var att en av mina Jn från Klara Klucks Klan var där! Det gäng där de allra flesta är starka individer, där vi ägnar oss åt att sprudla av iver för sin egna idé, för att i nästa stund kastas omkull och övertygas av någon annans idé, för att i nästa stund bli övertalad till att göra något man inte tror mest på. Men alla är glada och tycker om varandra ändå, och oftast blir inga tår trampade på trots att man säger "men sådär tror inte jag!". Åh.
Och J är så bra, och jag fick djupprat, analyserande och perspektiv med henne över te och digestivekex. Så otroligt välbehövligt, och särskilt just idag. Tack för att möten med vänner kan ha tajmingar som med änglar ibland!
Jag känner mig så tacksam för att jag äntligen har tid (?) att träffa nära vänner från olika sammanhang. Sånt är så viktigt. Jag blir nästan tårögd så tacksam jag är. Jag är nog inte stabilast ever idag.
Men jag skulle repa någon cellogrej. Jag var otroligt otaggad, men har man lovat så har man. Min självförtroendedipp sträckte sig vidare till cellospelandet, och jag visste att jag inte hade repat så mycket som jag borde.
Men. När jag kom dit var alla glada och trevliga, och det bästa av allt var att en av mina Jn från Klara Klucks Klan var där! Det gäng där de allra flesta är starka individer, där vi ägnar oss åt att sprudla av iver för sin egna idé, för att i nästa stund kastas omkull och övertygas av någon annans idé, för att i nästa stund bli övertalad till att göra något man inte tror mest på. Men alla är glada och tycker om varandra ändå, och oftast blir inga tår trampade på trots att man säger "men sådär tror inte jag!". Åh.
Och J är så bra, och jag fick djupprat, analyserande och perspektiv med henne över te och digestivekex. Så otroligt välbehövligt, och särskilt just idag. Tack för att möten med vänner kan ha tajmingar som med änglar ibland!
Jag känner mig så tacksam för att jag äntligen har tid (?) att träffa nära vänner från olika sammanhang. Sånt är så viktigt. Jag blir nästan tårögd så tacksam jag är. Jag är nog inte stabilast ever idag.
söndag 2 oktober 2011
Ikapp med att andas
Idag var en dag när jag lyckades komma in i ett riktigt bra pluggflow ett tag. Sådär bra som jag bara trodde var möjligt med matte. Men tydligen även med kemi! Med en kaffekopp vid min sida, invirad i en Guatemalafilt och med höstrusket utanför mig så kunde jag njuta av att få grotta ner mig i något svårt, som jag faktiskt insåg att jag har lärt mig mycket om. Ta till exempel den här meningen: Allyl compounds react rapidly by the SN2 mechanism because the double bond can stabilize the transition by conjugation. För en månad sen hade jag inte förstått hälften av orden. Men nu försår jag precis vad meningen vill säga, och jag tycker till och med att det är logiskt!
Jag blev så taggad av att kemin kändes så rolig att jag började fundera på roliga sommarjobb. Jag googlade lite och hittade en beskrivning som lät fantastisk rolig! Labassistent på ett medicintillverkningsföretag. Det lät som att jag har tillräckligt med kompetens för det, jag skulle få komma in i ett riktigt lab som inte bara är i utbildningssyfte och jag skulle få känna att jag hade lite användning av det jag har lärt mig under året. När jag blev less på att plugga började jag tänka ut bra formuleringar till min ansökan, för att övertyga dem om att jag var bäst lämpad för jobbet. Bra att börja i tid liksom. Får bara hoppas att de behöver någon som jobbar hos dem i sommar, annonsen jag såg var inför höstterminen...
Ikväll har jag också träffat J och T! Åh vad roligt det var, och åh vad värdefullt det är med såna nära vänner! Jag bara önskar att vi skulle ha obegränsad tid att umgås. Ungefär som min och Js helg förra hösten, det känns som mitt drömscenario just nu. Men det är svårt när flera stressade människor med välfyllda scheman ska försöka hitta tid samtidigt.
Något som i alla fall är bra är att jag börjar komma ikapp mig själv lite nu. Jag är inte ikapp med pluggandet, inte ikapp med att träffa folk som jag vill, inte ikapp med allt annat som ska göras. Men jag är i alla fall ikapp med att andas, och det bådar gott inför alla andra aktiviteter. Dessutom har jag inte haft ont i halsen alls idag. ÄNTLIGEN!
Jag blev så taggad av att kemin kändes så rolig att jag började fundera på roliga sommarjobb. Jag googlade lite och hittade en beskrivning som lät fantastisk rolig! Labassistent på ett medicintillverkningsföretag. Det lät som att jag har tillräckligt med kompetens för det, jag skulle få komma in i ett riktigt lab som inte bara är i utbildningssyfte och jag skulle få känna att jag hade lite användning av det jag har lärt mig under året. När jag blev less på att plugga började jag tänka ut bra formuleringar till min ansökan, för att övertyga dem om att jag var bäst lämpad för jobbet. Bra att börja i tid liksom. Får bara hoppas att de behöver någon som jobbar hos dem i sommar, annonsen jag såg var inför höstterminen...
Ikväll har jag också träffat J och T! Åh vad roligt det var, och åh vad värdefullt det är med såna nära vänner! Jag bara önskar att vi skulle ha obegränsad tid att umgås. Ungefär som min och Js helg förra hösten, det känns som mitt drömscenario just nu. Men det är svårt när flera stressade människor med välfyllda scheman ska försöka hitta tid samtidigt.
Något som i alla fall är bra är att jag börjar komma ikapp mig själv lite nu. Jag är inte ikapp med pluggandet, inte ikapp med att träffa folk som jag vill, inte ikapp med allt annat som ska göras. Men jag är i alla fall ikapp med att andas, och det bådar gott inför alla andra aktiviteter. Dessutom har jag inte haft ont i halsen alls idag. ÄNTLIGEN!
lördag 1 oktober 2011
Effektiv, fast ändå inte
Saker man kan göra för att undvika att plugga:
- Sova i ett halvt dygn istället för att gå upp den tid man planerade kvällen innan.
- Cykla ner till stan i det fantastiska höstvädret.
- Köpa de perfekta vinterkängorna (äntligen!).
- Införskaffa sig bromsar till cykeln. Bra att ha.
- Investera i praktisk förvaring efter nästan ett års längtan efter detta.
- Spontanshoppa fint på rea.
- Äta tårta.
- Sortera kvitton från de senaste månaderna, samt skriva in allt man köpt i ett excel-dokument (ja, det kan tyckas sjukt onödigt, men det har sin charm att ha koll på hur mycket pengar som går till mat och hur mycket som går till fika eller kläder!).
- Pyssla ihop fina kuvert till de kvitton som ska överlämnas till olika personer, samt skriva ner kontonummer på de nyss nämnda kvittona.
- Möblera om.
- Städa lite.
- Måla naglarna (jag har till slut kommit till den punkten då jag tycker nagellack är lite kul. Äntligen får jag känna mig lite mer kvinnlig!).
- Med hjälp av den ovan nämnda praktiska förvaringen organisera alla städskåpsartiklar som har legat ihopslängda på en hylla, efter nästan ett års längtan efter detta.
- Titta på de facebookbilder man är taggad på för att komma ihåg vad för roligt man har gjort det senaste året.
- Ringa och prata med mamma.
Idag har jag alltså gjort väldigt många saker, och man skulle kunna kalla mig sjukt effektiv, men jag har inte gjort ett uns av det jag egentligen borde ha gjort. Men att gå ut med soporna känns för tråkigt, så nu är det kanske dags att gå och koka lite te, förbereda ett par digistivekex med ost (imorgon får jag hjälp med tårtan, så jag slipper oroa mig över den ett tag) och sedan grotta ner sig i kemins mekanismer. Ja, nu kör vi.
- Sova i ett halvt dygn istället för att gå upp den tid man planerade kvällen innan.
- Cykla ner till stan i det fantastiska höstvädret.
- Köpa de perfekta vinterkängorna (äntligen!).
- Införskaffa sig bromsar till cykeln. Bra att ha.
- Investera i praktisk förvaring efter nästan ett års längtan efter detta.
- Spontanshoppa fint på rea.
- Äta tårta.
- Sortera kvitton från de senaste månaderna, samt skriva in allt man köpt i ett excel-dokument (ja, det kan tyckas sjukt onödigt, men det har sin charm att ha koll på hur mycket pengar som går till mat och hur mycket som går till fika eller kläder!).
- Pyssla ihop fina kuvert till de kvitton som ska överlämnas till olika personer, samt skriva ner kontonummer på de nyss nämnda kvittona.
- Möblera om.
- Städa lite.
- Måla naglarna (jag har till slut kommit till den punkten då jag tycker nagellack är lite kul. Äntligen får jag känna mig lite mer kvinnlig!).
- Med hjälp av den ovan nämnda praktiska förvaringen organisera alla städskåpsartiklar som har legat ihopslängda på en hylla, efter nästan ett års längtan efter detta.
- Titta på de facebookbilder man är taggad på för att komma ihåg vad för roligt man har gjort det senaste året.
- Ringa och prata med mamma.
Idag har jag alltså gjort väldigt många saker, och man skulle kunna kalla mig sjukt effektiv, men jag har inte gjort ett uns av det jag egentligen borde ha gjort. Men att gå ut med soporna känns för tråkigt, så nu är det kanske dags att gå och koka lite te, förbereda ett par digistivekex med ost (imorgon får jag hjälp med tårtan, så jag slipper oroa mig över den ett tag) och sedan grotta ner sig i kemins mekanismer. Ja, nu kör vi.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)