Idag fick jag ett vykort från N, min Thailandvän som bodde i min by mina första sex veckor där. Hon har varit tillbaka i Thailand, och vykortet var därifrån. Det orsakade nästan tårar. Nu har jag tittat på bilder från hennes resa, och hade det inte suttit massa andra människor i datasalen så hade jag brustit ut i riktig gråt. Där satt hon, i hennes gamla hus, där vi satt så många gånger, hon satt där tillsammans med hela hennes värdfamilj som var så gulliga och trevliga och som jag träffade så många gånger. Det är så konstigt att det där livet finns på riktigt, det finns kvar, och det är inte bara någon saga jag har i mitt huvud. Och hon hade några bilder från byn också, och oj vad jag har en klump i halsen! Det finns flygbiljetter till Bangkok i juni för knappt 5000 kr... Ah, vill vill vill tillbaka! Och nu lyssnar jag på Save tonight, som vi lyssnade på den sista kvällen i Bangkok innan avreselägret.
Tomorrow come to take me away
I wish that I, that I could stay
But girl you know I've got to go
But Lord I wish it weren't so
Save tonight...
Men det handlar ju hela tiden om prioriteringar, Thailandresa eller plugga spanska-resa? Gah, steg ett är väl ett jobb ändå, borde verkligen verkligen ligga i mer än jag gör. Borde särskilt inte blogga när jag satte mig vid datorn för att skriva jobbansökan. Men var bara tvungen att avreagera mig.
Wish me luck...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar