ACEPTADA

Tu solicitud como estudiante de intercambio a la Universidad de Guanajuato ha sido ACEPTADA. Stod det i mitt mail om antagningsbesked som jag fick idag. Jag såg att det var en lång text på spanska och tänkte lätt upprört Hur kan de tänka att jag ska förstå all den här informationen?! Jag blev lite nojig att jag skulle missa något viktigt. Men så kom jag på att jag ju hade bedyrat i min ansökan att jag var så bra på spanska att jag skulle kunna plugga på språket, så de hade ju sina anledningar att tro att jag skulle förstå ett simpelt informationsmail. Hm. Så jag läste igenom mailet och förstod vad de ville säga. Phu! Sen scrollade jag ner och såg att allt fanns på engelska också. Så utelämnad var man visst inte till språket riktigt än, skönt!

Som ett glädjeskutt skrålade jag med Säkert! i raderna:

Fot och asfalt slåss och bränner
kommer inte träffa någon jag känner
Följer rytmen i öronen
trycker play och när den slutar
trycker back och trycker play igen
(...)
Allting smärtar och skaver och då
Jag älskar mig jag älskar mig
Kroppens kamp för ingens nytta
Då älskar jag mig jag älskar mig

Maken till bra springpepplåt får man leta efter. Sen begav jag mig ut i den ljumma kvällsluften som fortfarande var ljus, springandes till den vårmusik jag lyssnade på när jag alldeles nästan var klar med mitt tråkjobb för fem år sedan. Musik som ger hopp om frihet.

Jag tror att det är jättebra för mig att komma iväg nu. Få börja på nytt i ett nytt slags liv där jag inte redan har massor med sammanhang att ta hand om, få välja var jag vill lägga min energi. Förhoppningsvis kunna komma tillbaka med lite perspektiv, kunna se var jag vill lägga min tid framöver. Ta riktiga beslut över mitt liv så jag slipper känna mig så jagad av alla förväntningar och borden och möjligheter hela tiden. Kunna se vad jag vill välja bort för något för att få balans. Jag är så glad att jag efter allt det här velandet huruvida jag ville åka till Mexiko kom fram till att jag ville åka!