I goda vänners lag

Var som sagt hos J i helgen, åh vad fantastiskt det var. Tyvärr kände jag att en helg inte räckte till för att träffa alla jag skulle vilja träffa i staden, så för att slippa ränna runt så bestämde jag mig för att satsa helhjärtat på en människa istället. Men snart är det jul så jag får träffa er andra också! :)

Men tillbaka till helgen. Jag känner mig så lyckligt lottad att jag har vänskap som den här, och att det knappt krävs en halv sekund förrän allt ska kännas som vanligt trots att vi bara setts några få dagar under de senaste 10 månaderna. Och trots att vi inte ses på en vanlig plats, det kändes som hemma ändå. En fantastisk vän som betyder fantastiskt mycket. Vi var på julmarknad, gick på stan (känner mig som en riktig lantis när jag blir hänförd över att det faktiskt finns flera affärer som inte bara säljer skidgrejer!), fikade, bakade chokladtryfflar och bara umgicks. Ah. Kul också att träffa M, och också annan J-vän, roligt att få lite inblick i Js nya liv.

Det som var negativt med besöket vad att det kändes tungt att åka därifrån och komma tillbaka. Kände mig låg typ hela måndagen, men kan kanske också bero på att jag inte riktigt hade lyckats ta igen en veckas sömnbrist. Det som är bra med det är att jag längtar mer till jullov nu, det passar bra såhär lagom inför.

Fast måndagen blev lite bättre efter aggressivt cellospel, pratstund med E och As, och sen (trumvirvel) premiäråk av längdskidor! :) Skate blev det, kände mig klumpig och inte smidig, tekniken är inte på topp, men härligt var det i alla fall. Fast det lyckades inte riktigt glänsa över saknadskänslan jag hade, det känns bra att saknaden kommer att bli tillmötesgådd om bara en och en halv veckor. Under tiden ska jag passa på att njuta av livet här. Och det är ju inte så att jag inte har haft en saknadskänsla förut under det här året, just nu är det ju väldigt bra förutsättningar runtomkring.

Angående min framtid så upptäckte jag att jag inte bara kan ta en sabbatsteermin till om jag vill plugga det jag har tänkt, eftersom utbildningen bara startar på hösten. Dessutom har jag upptäckt att den reseform jag var inne på inte börjar förrän 2011, och jag har haft svårt att hitta något som känns lika roligt eller bra. Om man dessutom lägger till hur roligt det var i helgen (och kanske lite övertalningsförsök? :P) så lutar det nog mest åt att jag blir seriös till hösten, fast sparar pengar för att göra saker under somrar istället. Det känns rätt skönt. Nu i alla fall, man vet ju aldrig hur det känns om en vecka eller två.

Något som lyste upp min dag var att jag fick en ärofylld utmärkelse på skolan idag, vilket resulterar att jag går runt i en mysig toppluva. Imorgon ska den bytas ut mot den riktiga mössan, toppluvan är bara ställföreträdande. Men fin och varm.