Luciatider

Ja, så är årets luciafirande till ända. Luciavaka på piccolo i onsdags, min första luciavaka någonsin. Det var roligt, men jag insåg att jag aldrig har lärt mig att avsluta mingel. I och för sig så har jag aldrig varit särskilt bra på att inleda mingel heller, men om andra sköter den saken så behöver man inte oroa sig för det. Om andra inte sköter avslutningen är det sånt som kan vara bra att lära sig. Men kvällen var rolig, kändes lite som herman förut, bara umgås egoistiskt, utan att ansvara för massa andra.

Många luciavakor håller väl på hela natten, som jag har fattat det, men vi var vuxna och mogna nog att nöja oss med att stanna bara nån minut över midnatt. Men det kändes så trist att gå coh lägga sig, så jag kunde inte slita mig från att fortsätta bara umgås på en gång. Så efter en god gärning som inte var särskilt ansträngande men gladde två så blev det nattprat i bilen. Jag hann i alla fall sova tre timmar innan jag var uppe igen, för att fortsätta luciafirandet, den här gången i sjungande form. Detta resulterde i inkasserande av massa pengar, 1 kg choklad och en grus och betong-tshirt. Men eftersom jag är så godhjärtad (eller kanske mest för att mina vänner är det, hehe) så ska hälften av pengarna skänkas bort. Men det gör inget, jag blev ändå gladast över chokladen. Det här är lycka! Och jag måste ge cred till den eminenta fotografen Joe, så jag inte bryter mot nån copyright lag eller så, ojoj! Men innan chokladen skulle förtäras var det dags för jobb, vilket gick förvånansvärt bra med tanke på omständigheterna.

Och sen. Efter lagom mycket pizza (dvs som inte gjorde mig övermätt eller illamående) var det dags att planera hermandrama (kan rekomendera det, kom till kyrkan på söndag klockan 11, kan lova att det inte blir som en vanlig gudstjänst!) över den gigantiska chokladasken. Det gick otroligt bra, vad annat kan man förvänta sig när man får äta obegränsat med choklad tills man är nöjd, utan att tänka på vare sig att spara till senare eller tänka på att det var ett onödigt köp! Det är ungefär som att äta tårta med sked direkt från hela tårtan, som Pippi gör.

Oj, nu gjorde jag nåt så att jag skönk i mina egna ögon, men jag orkar inte fortsätta mingla...