Klar. Färdig. Sommarlov. Andas. Sluta tänka elektronik. Sluta fundera över labbrapporter. Sluta känna stressen över att veckan nästan är slut trots att jag inte är klar. Ah.
Frågan är om inte förvåningen var större än lättnaden när jag skickade in sista uppgiften. Jag kom ända fram ändå? Är det sant? Till sist. Fast jo, jag känner hur lättnaden börjar sprida sig som en värme i kroppen nu. Jag var så trött så trött. Jag är så trött så trött. Nu är det bara praktiska sista ryck kvar, som att packa och gå ut med soporna. Fast jag blir tack och lov inte sist kvar i korridoren, så jag slipper det sista finliret, tack och lov.
Imorgon är jag hemma. Får pusta ut. Sen ska jag isolera mig själv i stugan några dagar. Hoppas på att inte bli rastlös. Hoppas att jag kan njuta av att göra ingenting. Varva ner i tempo. Läsa böcker. Handarbeta. Skog och hav och dofter. Det blir nog bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar