måndag 4 juni 2012

Tentaskrivandets efterdyningar

Idag skrev jag tenta. När jag efter tre och en halv timmar gick för att hämta ett till papper kände jag mig alldeles snurrig. Kan man verkligen tänka så hårt att man blir yr? Eller var det för att jag hade druckit en halv termos kaffe? Eller så var det kanske adrenalin. Jag vet inte, märkligt är det i alla fall hur det kan slå till. Jag hade hunnit stressa upp mig rejält inför den där tentan, så kanske hängde det ihop med det. Till slut, efter mycket hejvilt chansande, så var den i alla fall färdigskriven. Tack och lov.

Efter tentan begav jag mig ut i solskenet för att lukta på häggar. Jag hittade fyra stycken. Sen hittade jag till skogen, och så satt jag på en solig sten och festade på ramlösa och ostmacka till ljudet av fågelkvitter. Stresskänslan försvann nästan helt.

Men sen var det dags för vidare plugg, rapportskrivande med K. Det gick fortare än vi trodde, och efter fyra timmars skrivande är vi nästan nästan klara!

När han hade gått kom en sån där tentaefterdyning som jag ofta får. Jag tror det har att göra med adrenalinet och stressen från tentan, för efter tentor blir jag antingen speedad eller sjukt deppig. Nu var det deppen som slog till. Stress som inte vill gå ur kroppen, vetskapen om att jag inte har sommarlov på riktigt, för jag har massor kvar att plugga imorgon, skräck inför sommarlov, jag kommer ju sakna folk här ju! Tänk om jag blir rastlös? Tänk om jag saknar? Tänk om jag känner mig stressad och inte ens kan längta mig bort till sommarens lyckliga dagar längre? Tänk om jag inte känner den frid jag har föreställt mig när jag väl får flytta in i min lägenhet? Konstigt att andas, så jag kände att jag inte kunde ringa och prata med någon heller. Mamma ringde, jag visste inte om jag kunde svara, men jag gjorde det ändå. Hon sa att jag ska ringa upp en person imorgon, ahh, jag klarar det inte! Jag vill tröstäta choklad, men har ätit så mycket choklad de senaste dagarna så jag har ont i magen. Så jag vill inte äta något annat heller. Har lite ont i huvudet.

Det är kanske bäst att jag går och lägger mig. Kanske gråter en skvätt, då kanske nånting lättar. Kanske går ut på gräsmattan och försöker andas lite först.

Inga kommentarer: