För en stund sen, okej, nästan en hel timme sen ringde jag ett läskigt samtal. Så läskigt att jag fortfarande var skakis när jag satte mig här. Nu är jag i alla fall lugnare. Men samtalet gick bra, även om det inte gick så bra som det skulle ha kunnat göra. Men det föll i god jord (för att använda en fin liknelse till nåt annat än den ursprungliga betydelsen), fast tistlarna åt upp det. Men det var jorden jag var orolig för, så det känns så skönt att jag inte fick ett: "nja, jag får se om jag kan, kanske, jag kanske är lite trött, ska kolla lite så hör jag av mig..." Istället blev det "Åh vad kul, men jag kan inte, ånej! Går det inte att flytta eller blir det nån mer gång? Det är sånt här som är så bra!". God jord alltså. Och jag är glad att jag ringde, det visar att jag bryr mig och inte bara är med för att jag inte kan säga nej. Jag är rädd att jag inte får fram det så bra som jag skulle vilja få fram det, åtminstone kände jag så sist, så det ska jag jobba på! Och jag ska också jobba på att få bort högstadiekänslan, jag blir så rädd när den kommer! På telefon har jag i alla fall lyckats undvika den, vill få bort den irl också. Är bara så rädd att det ska vara slut på chanser snart. Men som sagt, det var bra att jag ringde och tog ett intiativ :)
Och nu dricker jag rooiboste med jordgubb/vanilj-smak, åh vad gott det är! Det har jag saknat när jag har varit borta, på vårt hotell kunde man välja mellan antingen något konstigt fruktte (som jag bara valde en gång), eller tråk-earl grey. Och inte ens på radisson i stockholm hade dom särskilt spännande sorter, så jag har saknat mitt nyinförskaffade te lite. Och det var så snöpligt, för jag fick inte tag på det förrän dagen innan vi åkte, fast jag hade försökt tidigare. Men nu så! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar