But if we are wise we know that there´s always tomorrow

Jag över- och misstolkar tydligen allt dessa dagar. Himla jobbigt. Om jag ändå bara kunde blanda med att misstolka både positivt och negativt. Just nu håller jag på att gå ner mig i någon ond spiral av misstolkningar som leder till dåliga känslor, som leder till ännu mer misstolkningar, som leder till ännu mer dåliga känslor och så vidare. Och jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig ur. Jag hoppas att det räcker med bra sömn i några nätter. Visserligen är det skönt när man inser att en situation inte är så illa som man först trodde, men man skulle ju ha besparat sig så många tårar om man bara hade fattat det från början.

Ikväll har jag suttit med en skoluppgift som går ut på att ordbajsa i 8 sidor. Eller, det finns visserligen frågor att svara på, men de är inte lika konkreta som en labbrapport, vilket är i princip det enda skrivande jag är van vid. Jag växlar mellan att tycka att det är fantastiskt roligt och inspirerande att få analysera saker och flumma ut lite, mellan att känna att det är hopplöst och att jag aldrig någonsin kommer att lyckas få ihop en tillräckligt lång text som faktiskt svarar på frågorna. Hur var det man gjorde nu igen? Hur som helst så är den här kursens litteratur väldigt rolig att läsa. Jag sitter och plöjer den som om den vore skönlitterär. Det roligaste var när författarna la in i en bisats att de som är extremt fattiga (dvs de som lever på mindre än 1 USD per dag) med största sannolikhet tycker att det är olyckligt att de är så fattiga. Då skrattade jag högt och tänkte att man kanske skulle ha läst fler såna här ämnen ändå. Fast jag misstänker i och för sig att det finns torr kurslitteratur inom de flesta områden.