Smarta shoppingslutsatser

Jag sitter och äter på en klubba som egentligen är alldeles för söt, jag mår redan illa fast jag knappt har fått i mig halva. Men är man godissugen så är man, och det var faktiskt en present. Så jag kan ju inte bara slänga den.

Nu har jag återigen hamnat i situationen där det händer mycket i mitt liv som jag tänker att "det här kan jag blogga om", men så hinner jag inte, och så blir det bara kö. Jag har i alla fall kommit fram till att jag tycker det är hemskt roligt att lura och kidnappa mina vänner, moahaha. Och det hemliga plansmidandet är typ lika kul som att sätta planerna i verket.

Men jag har inte bara lurats. Jag har ju varit i huvudstaden också! Och jag har kommit fram till en sak som känns väldigt viktigt inför mina fortsatta shoppingäventyr dom dagar man måste vara på shoppinghumör, annars blir planerna lite bortkastade. Egentligen så är det konstigt att jag inte har kommit fram till det tidigare, jag som är en så van fjällvandrare och hajkare. När man är ute och vandrar eller åker skidor en hel dag är jag alltid noga med att ha med mat, och inte bara mat, utan också choklad och annat godis, så man inte får blodsockerfall och blir trött och sur. När man shoppar en hel dag är det ännu viktigare att man inte blir på dåligt humör, för i alla fall kan inte jag shoppa om jag är på fel humör. Gå och åka skidor kan jag göra i alla fall, det är bara att ta fram segheten i kroppen. Men slutsatsen är alltså att det är lika viktigt att fylla på med snabb energi så fort man känner att blodsockret börjar hamna på fel nivåer. Och inte tänka (som jag har gjort förut): jag är inte hungrig, jag är bara less, jag ska äta om nån/några timmar. Då blir den tiden bara tråkig. Om man istället äter lite socker så blir det bra! :)

Sen har jag också kommit fram till att om man är fem personer som ska shoppa tillsammans måste man nästan våga dela på sig och gå till olika affärer ibland, för att man ska orka längre och inte behöva använda sin dyrbara energi till att vänta otåligt. Det finns ju faktiskt mobiler så man kan hitta igen varann fast man stundtals är någon affär bort.

Men stockholm var roligt :)

Ikväll är det herman, och det känns lite spännande, eftersom jag inte vet om jag skulle ha fixat nåt, till exempel en projektor och filmduk och film, eller om nån annan skulle göra det. Men jag tycker det vore väldigt dumt av mig att lova en projektor eftersom jag inte har nån aning om vart jag skulle kunna få tag på en sån. Om jag inte tänkte på den som jag trodde fanns i kyrkan, men den kan jag ju inte få igång nåt ljud på. Hm. Jag minns iofs att M sa att han kunde få tag på nåt, var det en projektor? Men då har jag för mig att jag tänkte "det behövs nog inte", så det kanske var nån annan som skulle fixa? Eller var det nåt annat han hade? Spännande som sagt. Jag tar kanske med tv med dvd-spelare, det kommer nog inte så många. Jag har nåt vagt minne av att jag och M (den långa den här gången) sa "vi kan fixa det här!", men eftersom hon befinner sig i dom norska fjordarna så är det svårt med rådgivning och påminnelse om vad vi egentligen sa därifrån. Äh, en teve, måste väl räcka!!

Gah, det känns ungefär likadant idag som motsvarande dag för ungefär ett år sen, men det ska det ju inte göra, trodde jag. Men imorgon avgörs det.