Idag känner jag för att bryta ihop lite för att jag har så mycket att göra. Och för att jag inte riktigt ser något slut på det. Efter klockan 15 tisdag den 8 november då tentan är avklarad kanske? Jag hoppas på tidigare. Än en gång hoppas jag på om en vecka, men eftersom jag har hoppats på det i två veckor i rad nu så känns det inte så upplyftande. Jag förstår ju inte kemins mekanismer, och resten av livet verkar också ha en fömåga att hopa sig över mig.
Något som jag har gjort duktigt är i alla fall att jag har skickat ett mail och sagt att jag inte kommer att vara med så mycket i orkestern i höst. Duktiga mig! I vanliga fall är jag dålig på att hoppa över grejer för att "jag inte hinner", jag brukar anse att hinner är ett relativt begrepp. Fast inte tillräckligt relativt har jag insett nu. Hur som helst känns det väldigt skönt med fyra timmar extra varje vecka, så skönt att det vinner över sorgen att inte spela med andra varje vecka.
Imorgon blir det att hetsplugga till tisdagens dugga, på tisdag blir det till att skriva handlingar till nästa stormöte, att baka till onsdagens möte, samt att tvätta. På onsdag skulle jag nog behöva handla och börja baka om det ska bli något kalas till helgen, och dessutom så måste jag verkligen ta tag i spanskans fonetik då. På torsdag hemgrupp och på fredag-lördag hajk. På lördag tänkte jag försöka undvika plugga, men förmodligen har jag fonetik kvar. Sen blir det kalas hos A på lördag kväll, sen förmodligen baka tårtor om det ska bli kalas på söndag kväll. På söndag kväll ska även fonetiken vara klar. Hm, kanske om jag hoppar hemgruppen på torsdag? Så, nu känns det lite bättre, när jag har fått ut en plan ur mig. (Vad gör man inte när man inte har någon mamma i närheten att klaga för?) Men snälla säg att det är lite lugnare om en vecka! Alternativt att jag får en otrolig förmåga att bli effektiv sådär helt plötsligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar