Jag tycker det är konstigt hur man kan bli så fäst vid ett språk. På sistone har jag saknat spanska jättemycket. Det har gått så långt att jag ibland sätter igång youtubeklipp på spanska bara för att lyssna lite förstrött på dem. När jag inte lyssnar på spansk musik. Jag behöver knappt förstå allt, bara jag får lyssna på ljuden så blir jag nöjd. Och jag som trodde att man mest tycker det är roligt med saker som man har lätt för. Men trots att min hjärna inte är någon språkhjärna så faller mitt hjärta för språket. Idag när jag var och fikade med J och N så var det några spanjorer vid ett bord i närheten. Mitt hjärta tog några små glädjeskutt och jag fick svårt att hålla fokus på vårt egna samtal. Konstigt, jag förstår inte riktigt. Jag undrar vad det ska vara bra för? Jag hoppas jag kommer förstå precis varför en dag.
Idag har jag köpt ett höstnagellack, en väggklocka och en bärplockare. Snart ska jag iväg och sy fast märken på min overall. Tjohej!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar