Jag hade typ världens bästa helg. Eller så bra en helg nu kan bli dagarna innan tenta, med en hals som strejkar och en mensvärk som får mig att ligga och kvida på golvet. Men helgens braighet mäter sig lätt även med andra bra helger som redan från början har mycket bättre förutsättningar. En helg hos J var det. Med mycket mys, mycket prat, mycket gott. Att bara få umgås utan någon tidspress, utan att någon måste cykla hem sent på natten, utan något som stör. På dagarna pluggade jag, i ett städat pluggrum, på ett rent skrivbord, med utsikt över höstrusk och lite gula löv. I ett annat rum var J, ibland hörde jag henne stöka lite, ibland låg hon och sov i soffan. Och jag fick ett sånt otroligt bra pluggfokus! Kanske för att jag mådde så bra, kanske för att jag kände mig trygg och lugn på det där sättet som när man hörde mamma och pappa stöka i köket när man var lite och skulle sova. Jag kom inte ens på tanken att läsa bloggar under hela två dagarns plugg, och facebook var knappt uppe alls.
När jag kom hem på söndag kväll kände jag mig så avstressad och lugn och full av kraft, mer än jag har haft på länge. Som efter en semester. Fantastiskt. Jag börjar tröttna på att jag blir så hispig alldeles för ofta nuförtiden.
Nu är det där lugnet inte riktigt kvar, mest beror det på att jag så väldigt gärna vill klara den här tentan = kursen imorgon. Jag längtar så efter att få programmets tyngsta kurs (enligt äldrekursare) avklarad, jag längtar efter att få lite fritid då och då, jag längtar efter att bli av med mina stressförkylningar. Jag har nästan glömt hur det känns att ha tid över eller vara helt frisk. Men jag kan inte allt som kan komma på tentan. Bara en del. Jag hoppas att det blir den delen de frågar om.
Phu, om mindre än ett dygn är det förhoppningsvis över. Jag lugnar mig med den mörka stressbotschoklade som kom på posten häromdagen så länge, och känner mig lycklig över att jag har så fina vänner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar