Back in town

Hemma nu från umeåäventyr! Det blev bättre och mer intressant och roligare än jag hade trott att det skulle bli, särskilt jämfört med vad jag trodde efter att M hade meddelat att hon var sjuk och inte kunde komma med. Det betydde att det var jag och åtta vuxna från kyrkan som åkte. Jag hade alltså ingen jämnårig kompis med mig att klamra mig fast vid vid behov, men det gick bra ändå. Kände mig ganska vuxen helt plötsligt, även om jag tyckte jag fick lite väl mycket beröm för att jag hade följt med som ensam person från salt och för att jag kunde köra bil halvvägs upp till umeå. "Det var ju jättebra att du kunde följa med från salt! Och så kunde du ju köra bilen upp också, och det var ju jättebra!" (Eh, alla andra som var med kunde också köra bilen, jag råkade bara erbjuda mig först? Ska du inte tacka M för att han körde från Docksta? :P). Närå, det är väl bra att dom uppmuntrar, hellre det än "ja, nu har du ju i alla fall fått testa på det här och vi har betalat en dyyyyr kurs för dig, hoppas du uppskattar det tillräckligt mycket!" Så sa ingen. Det påminner lite om när det blev applåder när ljudteknikerna råkade vara några tjejer. Killarna brukar ibland (eller kanske oftast, är inte säker) få ett "tack ljudteknikerna" innan tackandet går över till den som sjungit osv.

Ledarseminarierna var bättre än jag trodde att dom skulle vara, kände att jag kunde ta till mig mycket fast jag inte känner att jag leder en församling, vilket var känslan jag fick när jag såg filmer från förra året i vintras. Dock så var det en besvikelse att upptäcka att det är samma person som har gjort filmerna om Mr Bean (som jag har väldigt svårt för) som har gjort filmer som Notting Hill och Love actually (vilka är filmer som jag tycker jättemycket om för att dom är såna mysfilmer), nu måste jag kanske omvärdera Mr Bean lite, för samma person kan väl inte ha gjort både något så bra och så dåligt? ;) Men en annan sa nåt rätt intressant, "Vilket av dessa två alternativ skulle du välja för att nå maximal framgångsrikhet? 1. Att förbättra och fördjupa dina starka sidor eller 2. Att fixa till dina svagheter" Fundera på det ni så ska jag vänta till nåt senare inlägg med att avslöja vad majoriteten av världen svarade på den frågan ;)

Har väl lärt känna vår nya ungdomspastor lite mer också, i det sällskapet vi var i kändes han verligen som en tonåring, om det berodde på att medelåldern på sundsvallarna var relativt hög eller bara för att det är sån han är kan man fundera på, men när han gick omkring med sin collagetröja (istället för skjorta, som är det klassiska klädesplagget för vår andra pastor), oroade sig för att han skulle få för lite mat på restaurangen, beställde extra pommes frites till den annars så mogna maträtten spätta (där det ingick kokt potatis), frågade om det var cola light eller pepsi max dom hade på en restaurang, hade med sig en datautskrift med ett skämt på och för övrigt verkade väldigt... hmm.. lättsinnig kanske är rätt ord? så gick tankarna mer till en hungrig tonårspojke än den ansvarsfulla ungdomspastor jag har föreställt mig ska komma och lösa allt. Fast i och för sig, ansvarsfullhet har vi väl kanske så det räcker, vad vi behöver är nog massa kreativitet, engagemang, idéer och sprudlande, så det blir nog jättebra det här!

Jag har tänkt på en sak... Varför är det så naturligt att man ska vara så bra på vissa grejer, meden andra grejer mer är nån slags prestation? "Det är inte en särskilt betungande uppgift, det är ju bara att sätta sig och prata med dom nya vid fikat!" Hallå, att sätta sig vid ett bord med helt nya människor och försöka hålla igång nåt slags samtal utan att det blir pinsamt tyst tycker inte jag är en grej som man bara kan vifta bort med lillfingret för att det är så enkelt och obetungande! Då skulle jag tycka det var mindre betungande att göra nåt som var mer hjärndött men tog mer tid, typ tömma papperskorgar och säga välkommen och le. Och det här med kreativitet och idéer. Som om alla egentligen alltid satt med massa idéer men inte vågade säga dom för att dom begränsade sig själva. Tänk om man inte kommer med idéerna alls, och att man mycket hellre gör nåt där man vet vad man ska göra från början och inte behöver hitta på så mycket själv? Eller är man för outvecklande då? Vet inte, kanske har övertolkat lite och så, men ibland kan det kännas som att det som är självklart för vissa inte är så självklart för alla.. Typ som att jag skulle säga "Det är väl inte särskilt betungande, det är väl bara att plugga in och lära sig allt utantill?" Kanske inte för alla. Är inte särskilt uppretad, tycker bara det är lite konstigt. Dom som är sociala kan väl få ta åt sig äran av det och inte få det bortviftat med att "det är väl bara naturligt att vara social".

Måste bara säga tack för era uppmuntrande ord också, och ja, jag ska försöka att följa Svea rikes lag efter bästa förmåga ;)