I fredags var jag så strålande glad. Speedad så att det blev på gränsen till jobbigt (jag blev på gränsen till jobbig?), men hellre speedad än seg. Jag labbade, jag fattade vad jag höll på med, jag kunde tänka ut själv hur jag skulle gå vidare och varför, jag insåg att jag hade lärt mig massor under veckan, jag hade trevligt sällskap, det var inte för trångt i labbet och det var inte stressigt. Det kändes riktigt tråkigt att gå därifrån klockan kvart över fem, och ända sen dess har jag längtat tills på måndag då vi får fortsätta. Det känns tråkigt att vi bara har två labbdagar kvar. Men jag är glad att det snart är måndag!
Sen fortsatte fredagen fint med opera med mamma, Carmen! Den här låten kände jag igen bäst:
Fast vi såg på svenska, och den utspelade sig på Ålidhem i Umeå. Jag tror jag ska gå på sånt här oftare, det är som en kombination av en biofilm och en konsert, som varar i tre och en halv timmar. Man blir berörd både av handlingen och livemusiken och det tar nästan aldrig slut. Helt fantastiskt! Och som student behöver det inte ens bli så fruktansvärt dyrt. Så värt!
Idag har jag köpt blommor. Jag läste vad det stod om alla blommor på blomsteraffären, och när det stod "väldigt tålig" och "mycket lättskött" hajade jag till. Efter mitt varv i affären valde jag ut de finaste blommorna med de ovan nämnda etiketterna. Så nu har jag hela fem levande växter, och den här gången ska jag minsann mig lyckas hålla dem levande också!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar