tisdag 22 maj 2012

Brännboll

Igår spelade jag brännboll. Egentligen tycker jag det är ganska tråkigt med brännboll. Antingen är man i utelaget, då står man på en fläck och väntar på att bollen ska komma åt ens eget håll. Oftast gör den inte det, men ibland händer det. Då riktar man allt fokus på att få fatt på den där bollen, och oftast känner man sig fumligare än någonsin. Sen är det dags för Kastet. Trots att jag har försökt att träna på att kasta bollar så har jag aldrig riktigt lyckas få till det. Jag kastar så att det känns som att axeln ska gå ur led (jag har hört att det är viktigt att kasta med hela armen), men ändå kommer bollen bara några futtiga metrar. Om man har tur får man vara brännare, att fånga snälla bollar som kommer mot en i lagom fart är faktiskt ganska tillfredsställande.

Sen är det dags att spela inne. Man väntar på sin tur, och när ens tur väl kommer så kommer också pressen. Missa inte bollen, missa inte bollen. Har man tur träffar man bollen, och så går den i en fin båge och landar rakt i någons enda hand. Kanske. Fast ibland går det ju bättre också, då kanske man hinner springa en kona. Igår hann jag springa en kona på mitt egna slag flera gånger, jag var mäkta stolt. Har man otur så hänger hela spelet på att man träffar den där bollen. Igår lyckades jag bränna ute hela mitt lag. Sen kommer den roligaste biten. Då får man springa några intervaller tills man får köa igen. Men även där finns risken för skam, tänk om man chansar fel och förstör för hela laget?

Men ändå så är det ju så stämningsfullt att spela brännboll. Efter att ha blivit intutad i att det är roligt alla våravslutningar med skola och andra aktiviteter under hela ens uppväxt, så är det som att brännbollsspelandet säger "Nu ska vi ha roligt tillsammans innan det är sommarlov!" Och det är ju en trevlig känsla.

Så jag myste faktiskt på ganska bra under brännbollskvällen igår. Det blev ju inte direkt sämre av att solen lyste och värmde trots att klockan var sju på kvällen. Dessutom såg jag till att spelandet inleddes med en picknick. Utan picknick går jag nog inte riktigt på att brännbollen är ett sätt att ha roligt tillsammans. Då blir det bara en sport med ovanligt mycket tillfällen till skam.

Inga kommentarer: