Odlar odlarintresse

Jag har blivit helt inne på det här med växter. Kanske är det en reaktion på stress eller något, men jag känner en sån tillfredsställelse i att ta hand om mina växter just nu. Eller kanske allra mest vid tanken på att ta hand om växter, eftersom de få växter jag har inte behöver så våldsamt mycket omsorg. Det känns nästan som att jag tänker på små djur när jag tänker på de små liven. Fast lite kravlösare än djur, och skulle någon dö så skulle det inte vara lika förskräckligt hemskt.

Idag har jag köpt blomjord, och efter en stunds googlande om hur man ska bete sig med växter som skjuter skott har jag satt ett av mina skott i ett vattenglas. Det känns som ett så spännande projekt att se hur skottet kommer att ta sig! Jag ser framför mig hur jag kommer att bo i en djungel av växter när jag flyttar till eget, men jag har kommit på att det blir väldigt dyrt om man ska köpa sig en djungel. Bättre att odla sig till en. Och ta lite skott här och lite skott där.

I mitt googlande hittade jag den här meningen: "Ett myller av små, frodiga växter förvandlar badrummet till en liten regnskog." Låter det inte underbart så säg? Jag har alltid varit svag för regnskogar.

(Och nu insåg jag att jag tittade till mitt lilla skott i vattenglaset, för att se att det mådde bra. Och kanske om det hade fått någon liten rot under de här tio minutrarna? Men det hade det inte, det går nog inte riktigt så fort.)