tisdag 14 februari 2012

När kroppen inte förstår vad hjärnan hävdar

Just nu känner jag mig otroligt stressad. Sådär så att jag blir sittande rakt upp och ner, oförmögen att göra något, men med en puls på alldeles för mycket. Fast jag vet inte riktigt vad det är som stressar mig. Kanske att jag hade tänkt att skriva klart ett brev, alternativt plugga, alternativt städa (sådär på rikitgt med dammsugning och toaskrubbning) den här eftermiddagen, men att jag inte har gjort nåt av det än. Men inget är ju riktigt akut, en kväll till kan det ju vänta. Och ändå känner jag mig som om jag hade tusen akuta saker som helst skulle vara avklarade förra minuten.

Jag är extremt godissugen. Kanske ska jag gå och köpa lite choklad, sätta mig i min fåtölj, lyssna på fridfull musik och göra ingenting. Eller kanske sy lite, eller möjligtvis läsa en bok. Men kanske helst inte använda hjärnan. Ja, jag tror det blir så. Ikväll orkar jag inte ta tag i stressen, ikväll ägnar jag mig åt att glömma den istället tror jag. Även om det stressar mig att jag tänker så lite för ofta nuförtiden.

Inga kommentarer: